Greppa logotyp

Produktions- och miljörådgivare i kuperat land

Inga Holt med kortklippt hår och glasögon står vänd mot kameran och ler.

Genomförandet av åtgärder är helt beroende av att det finns en miljöersättning, säger Inga Holt, rådgivare hos Norsk Landbruksrådgivning.

Vare sig du vill eller inte blir du som norsk lantbruksrådgivare expert på jorderosion. ”Plöj inte dråger på hösten!”, är ett av de många råd om gödsling och stödvillkor som Inga Holt ger sina kunder på Norsk Landbruksrådgivning.

Inga Holt är produktions- och miljörådgivare på Norsk Landbruks­rådgivning och har arbetat som rådgivare sedan 2002. Den mesta tiden finns hon i Östfold fylke (län) som gränsar mot Värmland och Västergötland. På samma sätt som för många andra rådgivare betalar lantbrukare henne per timme för viss rådgivning medan annan rådgivning bekostas av staten. En stor del av sin vardag delar Inga Holt med rådgivare i andra länder när de gör växtodlings- och gödslingsplaner. Gödslingsplanerna är ofta hos samma kunder år efter år medan miljörådgivningen varje gång blir hos nya kunder.

– Det är mycket prat om gödsling nu och vilken nivå man ska lägga sig på nu när det varit ett par år med goda skördar, säger Inga Holt.

Fokus markens skick under vintern

Inga Holt arrangerar också kurser i behörighet för växtskyddsmedel, genomför temamöten och fältvandringar.

– När vi åker ut till en gård tittar vi på olika saker. Sådant som är aktuellt nu är ändrad jordbearbetning och det regionala miljöprogrammet med de olika miljöersättningarna. Exempelvis skyddszoner, gräsbevuxna vattenvägar (där vatten rinner på ytan inom fältet) och att lämna åkern i stubb över vintern. Vi arbetar också med den nya föreskriften om växtskydd med fokus på integrerat växtskydd och avstånd till vatten.

Det regionala miljöprogrammet Inga Holt beskriver finns i varje län, och i Östfold finns cirka tio stödformer som ska minska näringsläckage. Och det är stort fokus på att minska jorderosionen eftersom marken ofta är kuperad. Exempelvis betalas cirka 1 600 kronor per hektar för att låta bli att höstbearbeta jorden och 1 700 kronor per hektar för att direktså höst­spannmål.

Norsk Landbruksrådgivning hyrs också in av den lokala vatten­organisationen för avrinningsområdet i arbetet med EUs vattendirektiv. Där hjälper de till med fältvandringar och grupprådgivning.

Vanligaste rådet

På frågan vad Inga Holts vanligaste råd är svarar hon att det råd hon oftast ger sina kunder är att de ska undvika att plöja dråger (svackor) på fältet om hösten. Där kan vatten rinna och jorderosion ske. Att anpassa gödslingen är ett annat vanligt råd. Många vill dela givan både för att optimera för växten men också för att undvika förluster till vattendrag förklarar hon.

En del miljöåtgärder är opraktiska

Är de flesta åtgärder mot näringsläckage för dyra att genomföra?

– Nej, inte nödvändigtvis för dyra men en del åtgärder är opraktiska, säger Inga Holt och förklarar vidare. Exempelvis är gräsbevuxna vattenvägar effektiva men det är opraktiskt att ha en gräsremsa på åkern. Ett annat exempel är skyddszonerna. Kravet på att skörda dem har tagits bort, det var svårt att hitta någon som ville slå dem och det var heller inte lätt att sälja gräset. Och om det varit översvämning var det ofta jord i gräset. Men om det bara ska slås och inte skördas så förlorar man produktionsstödet.

Bland de vanligaste frågorna Inga Holt får är om hur villkoren för miljöersättningarna är.

– Genomförandet av åtgärder är helt beroende av att det finns en miljöersättning.

Text: Markus Hoffman 

Senast uppdaterad: 17 september 2018