Greppa logotyp

Växtodlingsrådgivare och våtmarks­anläggare – en bra kombo

Danska rådgivaren Aksel Ravn sitter vid sitt skrivbord, vänd mot kameran mellan två datorskärmar.

Lantbrukarna är på det klara med att det utlakas kväve från åkermarken, men det råder mycket stor oenighet om hur mycket av det som är åtgärdbart, säger Aleksander Ravn som arbetar som en av de 29 nya oplandskonsulenterna på Jylland i Danmark.

Efter 30 år som växtodlingsrådgivare är Aksel Ravn nu en av Danmarks 29 nya oplandskonsulenter. Med gratis rådgivning ska de hjälpa danska lantbrukare att anlägga våtmarker och fosfordammar, och här har Aksel Ravn stor nytta av sin tidigare rådgivningserfarenhet.

Aksel Ravn har varit växtodlingsrådgivare i över 30 år och de senaste 13 åren har han arbetat på Jylland i Kolding Herreds Landbrugsforening. Där ger han tillsammans med sina nio kollegor råd åt de 800 lantbrukare som är medlemmar i föreningen. Från hösten 2017 ska han arbeta halvtid som en av de 29 nya oplandskonsulenterna i Danmark, vilket gör att han får överlåta en del av sina lantbrukskunder till kollegorna.

– Hittills har jag haft cirka 125 lantbrukskunder som jag hjälper med gödselräkenskaperna, gödslingsplan, ansökan om gårdsstöd och anmälan om fånggrödor för varje år. Hos en del gör jag flera besök under växtodlingssäsongen, och jag har även fasta fältvandringar med tre till fyra grupper med fyra till tio lantbrukare varje gång, säger Aleksander Ravn.

Oplandskonsulenterna – ännu i sin början

I jobbet som oplandskonsulent har Aksel Ravn bara varit igång ett par månader. Hittills har han haft kontakt med cirka 40 lantbrukare som han med hjälp av höjdkurvor, täckdikningskartor med mera har screenat för ett eventuellt besök på gården. Nio lantbrukare har fått besök och det verkar som att hos fem av dem finns goda möjligheter för ett minivådområde, vilket kan liknas vid en svensk fosfordamm.

Vad frågar lantbrukarna?
– Varför kan jag inte använda minivådområdet till att minska de andra miljökraven på gården? Kommer min granne också att få nytta av min minivådområde? Hur mycket kommer jag att få i miljöersättning? Vad händer när de tioåriga avtalet har gått ut?, är några av de vanligaste återkommande frågor lantbrukarna har.

Känner lantbrukare i Danmark sig utpekade och beskyllda för närings­läckage?
Lantbrukarna är på det klara med att det utlakas kväve från åkermarken men det råder mycket stor oenighet om hur mycket av det som är åtgärdbart. Många lantbrukare känner att det finns ett stort politiskt motstånd mot lantbruket.

Rådgivningen har börjat bra

Aksel Ravn tycker att intresset för fosfordammar och våtmarker egentligen har varit ganska stort med tanke på att arbetet med oplandskonsulenterna precis har påbörjats. Men eftersom de redan inom tre år ska ha etablerat 900 hektar våtmarker ligger en stor uppgift framför dem.

– Får vi bara gjort några bra projekt nu i början tror jag att det kan bli en snöbollseffekt, säger han hoppfullt.

Det största hindret för att anlägga våtmarker eller fosfordammar är topografin. På många ställen är det svårt att hitta ett tillräckligt stort tillrinningsområde som ska vara minst 20 hektar. Och om det lyckas kan det ändå vara svårt att hitta en bra plats för själv dammen. Ibland sätter kommunen stopp, om de vill skydda en mosse eller ängsmark som finns i närheten. Men ibland kan ett bra läge för en större våtmark dyka upp och då ska kommunen, som är huvudman för större projekt, alltid kontaktas.

Fler träd önskas

Förutom att blötlägga det danska odlingslandskapet ingår det i rådgivningen att stötta lantbrukare som kan tänka sig att plantera skog. Och intresse finns.

– Det finns många små fält i Danmark på tre till fyra hektar, och om de är svåra att slå ihop med andra fält på grund av vägar eller diken, blir de mindre intressanta att bruka och det är ofta där det planteras skog.

En del vill ha skog av upplevelseskäl, och numera finns det nya ägare till lantbruksfastigheter som inte alltid är produktionsorienterade. Men de flesta lantbrukare är mer pragmatiska och uttrycker ofta enligt Aksel Ravn att:

– Staten kan få vad den vill ha bara man betalar för sig.

Text: Markus Hoffman 

Senast uppdaterad: 17 september 2018