Greppa logotyp

Under besöket, 12B

Hos lantbrukaren är du förberedd med uppgifter om gården och har med material och underlag du har sammanställt för lantbrukaren. I rådgivningen tar du hjälp av Odlingsperspektiv för att simulera mullhalt och kunna ge lantbruakren bättre förslag till åtgärder på gården.

Inled samtalet med att berätta om syftet med rådgivningen. Om lantbrukaren inte har fyllt i alla uppgifter i indatablanketten går ni tillsammans igenom dessa.

Börja brett

Motivera lantbrukaren att tänka brett kring bördighet. Använd gärna motivationsbildspelet och Praktiska Råd nr 20 för att peka på att det finns ett antal viktiga faktorer vid sidan av växtföljd och höjd mullhalt för att öka bördigheten. Förklara sedan hur vi kommer jobba med växtföljd och mullhalt i detta rådgivningsbesök.

Simulera mullhalt i Odlingsperspektiv

Odlingsperspektiv är ett kalkylprogram framtagen i en excelfil där du simulerar hur mullhalten förändras på mineraljordar på grund av:

  • grödval
  • bearbetningstidpunkt
  • olika tillförsel av organiskt material

Vi uppdaterar och utvecklar programmet och manualen för Odlingsperspektiv hela tiden. Manualen hittar du under första fliken när du öppnar programmet.

Instruktioner finns i programmet Odlingsperpektiv

I Odlingsperspektiv använder du framför allt de gröna flikarna för att få fram olika förslag på åtgärder för lantbrukaren. Dessa uppgifter ska du sedan redovisa i rådgivningsbrevet och i viss mån även vid registreringen i GNW-adm.

Hur du använder kalkylprogrammet Odlingsperspektiv ser du på denna sida, och du hittar även information med mer utförliga beskrivningar i programmets olika avsnitt.

Tala om för lantbrukaren att huvudfokus i Odlingsperspektiv går att dela upp i två delar:

  1. Effekten av mullförändring på lång sikt – tio år och framåt. Ofta förs de intressantaste diskussionerna och beräkningarna kring mullförändringen.
    [I Odlingsperspektiv, se Varav mulleffekt under Resultat i fliken Huvudinmatning.]
  2. Ekonomi med växtföljd på kortare sikt – ett växtföljdsomlopp. Förändringar i växtföljden kan ge bättre odlingsekonomi genom en högre grödintäkt och att förfruktseffekten ger högre skördenivåer i växtföljden.
    [I Odlingsperspektiv, se Övrigt under Resultat i fliken Huvudinmatning]

Fyll i fliken Grunddata

I fliken Grunddata fyller du i jordart, mullhalt och huvudsaklig klass för P-Al samt K-AL.

Genom att fylla i mullhalten under Grunddata får man en bedömning av åtgärdernas mullhaltpåverkan/kolpåverkan redan i fliken Huvudinmatning. Var dock beredd att ändra förutsättningar i de blå flikarna samt i fliken Mullberäkning för en bedömning mer anpassad för lantbrukaren (se ”Innan besöket”).

Genom att fylla i huvudsaklig klass för P-Al samt K-AL läggs en schablonkostnad beroende på avkastningsnivå för PK-gödsling som baseras på senaste upplagan av Rekommendationer för gödsling och kalkning.

Jordarten påverkar utlakningsberäkningen.

Huvudinmatning – basläge och nytt läge

I fliken Huvudinmatning börjar du med att fylla i tabellen Basläge, det vill säga uppgifter för:

  • växtföljd
  • avkastning
  • om skörderester förs bort
  • bearbetningstidpunkt
  • eventuell fånggröda/mellangröda
  • stallgödsel

Nytt läge

Se över grödor och åtgärder och för in ändringarna i tabellen Nytt läge. Du diskuterar sedan med lantbrukaren om hur hen kan göra förändringar när det gäller gröda eller odlingsåtgärd.

I Odlingsperspektiv är det uppgifterna i tabllen Nytt läge som hela tiden blir jämförda med uppgifter i tabllen Basläge. Det som skiljer Basläge från Nytt läge är det centrala i beräkningen.

Bra utgångspunkt är att endast göra små förändringar i växtföljden i programmet. Med stora förändringar i växtföljden hamnar fokus ofta på kortsiktiga ekonomiska frågor medan vi hellre vill sträva efter en diskussion kring hur mullhalten förändras på sikt.

Olika långa växtföljder går att använda, men enbart om den längre växtföljden finns i Nytt läge. Jämförelser blird dock något svårare.

Pröva olika åtgärder

Höga skördar är det som mest ökar markens mullhalt – kolhalt. En förbättrad växtföljd kan därför vara avgörande om förändringen ger högre skördar i övriga växtföljden. Åtgärder som riskerar att minska avkastningen, som till exempel markpackning vid stallgödselspridning, kan däremot få motsatt effekt.

Till exempel kan du pröva om en höstgröda blir bättre än en maltkornsgröda eller se hur stor intäkt en vall behöver för att kunna matcha den tidigare grödan.

Andra åtgärder som är intressant att pröva i Nytt läge är om lantbrukaren tjänar ekonomiskt på att behålla halmen, skaffa stallgödsel eller fånggröda/mellangröda.

Gör gärna små förändringar, och en förändring i taget. Lägg gärna fram förändringarna som du diskuterar med lantbrukaren steg för steg. Både när du sammanfattar för lantbrukaren och när du senare efter ditt besök skriver ditt rådgivningsbrev som dokumenterar rådgivningen.

Ta hjälp av fliken Försöksdata

För att fylla i kolumnen Justering i tabllen Nytt läge tar du hjälp av fliken Försöksdata. Där fyller du i skillnaden jämfört med uppgifter i tabellen Basläge.

När du byter gröda i växtföljden kan det innebära andra förfruktsvärden. För att bedöma skörde­effekten i växtföljden kan du titta i fliken Försöksdata. Här hittar du enskilda försök och vad de gett för förfruktseffekter. Resonera med lantbrukaren för att lägga in uppgifter om en lämplig skörde­effekt av en ny förfrukt.

Fyll i fliken Kostnader

I fliken Kostnader kan du vid behov fylla i skillnaden mot Basläge. Förändringar i Nytt läge som ändrad gröda, en fånggröda/mellangröda eller stallgödsel innebär oftast förändrade kostnader.

I fliken Kostnader fyller du i de förändringar av kostnaderna som inte sker automatiskt.

Förändringar som sker automatiskt

  • Ändrad grödkostnad enligt fliken Gröddata
  • Stallgödsel – växtnäringsvärde, spridningskostnad och packningsskada
  • Rörlig kostnadsförändring på grund av ändrad skörd

Kostnader du måste fylla i själv

  • Obs! Ändra alltid kvävekostnaden om förändringen innebär ändrad förfruktseffekt, se udner fliken Försöksdata. Till exempel om en höstrapsgröda ger en förfruktseffekt på 40 kg/ha och kvävet kostar 10 kr/ha kan kostnaden i tabellen Nytt läge minskas med 400 kronor (-400).
  • Utsädeskostnad och sådd för fånggröda/mellangröda.
  • Inköpskostnad för stallgödsel.
  • Ändrad kostnad för arbetsinsats.
  • Eventuell extra bekämpning på grund av ändringar i tabellen Nytt läge.

Du behöver däremot inte överdriva noggrannheten. Beräkningarna du gör i Odlingsperspektiv handlar om de större förändringarna.

För att få hjälp att uppskatta skillnader i kostnad mellan Basläge och Nytt läge, se den blå fliken Gröddata där du hittar olika data till din hjälp. I manualen finns mer detaljerade instruktioner för hur du använder Odlingsperspektiv och jämför de olika simuleringarna.

Huvudinmatning – resultatet

Se hur resultatet ändrar sig efter dina förändringar för ekonomi och mullhalt, och diskutera även dessa förändringar med lantbrukaren.

Ekonomiska resultatet av förändringarna presenterar Odlinsgperspektiv dels i sin helhet (kr/ha) och dels hur mycket som beror på en mullhaltsförändring.

Diskutera det ekonomiska resultatet med lantbrukaren, det vill säga förändring med Nytt läge och totalt, och gärna både utifrån vad kortsiktiga förändringar i växtföljden gör (övrigt) och vad den långsiktiga effekten av mullhaltsförändringen gör (varav mulleffekt).

I diagrammet Mullhalt – till höger i fliken Huvudinmatning – kan mullhaltsförändringen mellan Basläge och Nytt läge följas över tid. I diagrammet mullhalt för du själv in hur mycket skörde­nivåerna ökar för varje 0,1 procent ökad kolhalt (mullhalt) för den kommande tioårsperioden. Programmet föreslår, baserat på långliggande försök, att du sätter en siffra mellan 3 och 9 procent skördeökning i kalkylen.

Siffrorna kan ge en känsla av exakthet som inte finns i verkligheten men det finns ofta en med­vetenhet kring det, och lantbrukarna uppskattar normalt att vi sätter siffror på mullhalts­höjande åtgärder som ofta annars diskuteras i luddiga ordalag. Och de siffror som används i beräkningen sätter man tillsammans in vid rådgivningen.

Huvudinmatning – känslighetsanalys

Vill du visa lantbrukaren hur mullhalten förändras – detta beroende på hur stor skördehöjande effekt som anges när kolhalten i marken ökar med 0,1 procent – kan du göra det genom att ändra skördeeffekten mellan 3 och 9 procent. Börja med 5 procent.

Du kan med hjälp av Odlingsperspektiv också visa hur en ändrad startnivå av mullhalten förändrar mullhaltsutvecklingen. Det är lättare att få en uppåtgående trend på mullhalten om du utgår från ett startläge med en låg nivå. Då bli antalet kilo kol i förlust mindre eftersom det finns mindre kol att tillgå i marken från början.

Fliken Miljösammanfattning

För att få viktiga nyckeltal på hur åtgärderna påverkar andra miljöaspekter går du till fliken Miljösammanfattning. Där fyller du under Nytt läge i uppskattad förändring av Bekämpning och Drivmedel med gjorda förändringar.

I vissa celler i Odlingsperspektiv får du hjälp genom kommentarer för hur du fyller i uppgifterna. Du har även hjälp av manualen för Odlingsperspektiv.

Gå till fliken Rapport

Under fliken Rapport utläser du skillnaden i kväveutlakning och klimatgasutsläpp mellan Basläge och Nytt läge och diskuterar dessa med lantbrukaren.

Ett tips är att du skriver ut Rapport-fliken och använder den som bilaga till rådgivningsbrevet. Du fyller i de viktigaste åtgärderna i fliken Grunddata för att de också ska hamna under Rapport.

Sammanfatta innan du avslutar

Lönar sig en växtföljds- och/eller mullhaltsförändring? Innan du avslutar ditt rådgivningsbesök sammanfattar du vad du och lantbrukaren gemensamt har kommit fram till under rådgivningen och vilka förändringar du rekommenderar lantbrukaren att genomföra på gården.

Senast uppdaterad: 30 januari 2019