Greppa admin
GNW-adm
  1. Start
  2. Vera
  3. Beräkningsmodeller

Beräkningsmodeller

Beräkningarna i Vera bygger på olika beräkningsmodeller. På denna sida finns korta förklaringar av beräkningar vi gör i Vera och dokument som närmare beskriver de olika beräkningsmodellerna i Vera.

Grunddata i Vera

I Vera finns mycket grunddata. Du kan se följande grunddata i Vera under fliken Grunddata:

  • näringsinnehåll och klimatavtryck i produkter i produktlistan
  • emissionsfaktorer för att beräkna ammoniakförluster i stall och lager
  • ammoniakförluster och kväveeffektivitet vid spridning
  • energianvändare

Vill du veta hur Vera beräknar spridningsförluster kan du titta i denna fil:

Jämförelsevärde i växtnäringsbalansen

Jämförelsevärdet är en teoretiskt beräknad kvävebalans för en gård med en liknande driftsinriktning och grödor som gården du gör växtnäringsbalans hos. Det är inte ett medelvärde för gårdar med liknande produktion. Om gårdens eget kväveöverskott är högre än jämförelsevärdet kan det tyda på att kvävet används ineffektivt och att det finns möjlighet att göra förbättringar.

Jämförelsevärdet räknas ut separat för växtodling och djurhållning och summeras sedan. Dessutom justerar beräkningen för införd eller bortförd organisk gödsel.

För växtodlingen beräknas jämförelsevärdet utifrån grödfördelningen. För varje gröda beräknas en kvävebalans per hektar som beskriver skillnaden mellan tillfört och bortfört kväve till åkern.

Tillfört kväve omfattar all gödsel, utsäde, kvävenedfall och kvävefixering. Kvävenedfallet baseras på den kommun där gården ligger.

Bortfört kväve omfattar kväve i skörd och, för frövallar, även kväve som förs bort med skörderester. För varje gröda justeras kvävebalansen även för en eventuell förfruktseffekt.

I jämförelsevärde för grödorna ingår följande:

Jämförelsevärde per gröda (kg N/ha) =

+ Kvävegiva

+ Kvävefixering

+ Kväve i utsäde

– kväve i skörd

– kväve i skörderester (för frövall)

– förfruktseffekt

Jämförelsevärde från växtodling = Summa jämförelsevärde per gröda * grödans areal/alternativets areal + kvävenedfall för aktuell kommun

Antaganden i beräkningen

För att beräkna jämförelsevärdet används normskördar och gödslingsrekommendationer för respektive gröda. Gödslingsgivan motsvarar den ekonomiskt optimala kvävegivan för den aktuella skörden.

Vissa grödor ger en förfruktseffekt, till exempel oljeväxter och ärtor eller åkerbönor. Förfruktseffekten påverkar inte jämförelsevärdet för den aktuella grödan, men i en växtföljd kan efterföljande grödor ofta klara sig med en lägre kvävegiva. För att ta hänsyn till detta justeras jämförelsevärdet nedåt för grödor som ger en förfruktseffekt. Eftersom jämförelsevärdet beräknas utan kännedom om den faktiska växtföljden används grödans förfruktseffekt till vårspannmål som schablonvärde. Förfruktseffekten kan i verkligheten variera beroende på vilken gröda som följer.

Kvävefixeringen beräknas enligt en dansk modell som tar hänsyn till baljväxtens skördade mängd, kvävehalt och ett antal schablonvärden.

Exempel på beräkning av jämförelsevärdet för växtodlingen

Gården ligger i Uppsala kommun. Kvävenedfallet är 2,7 kg kväve per hektar.

Grödfördelningen är följande:

  • Höstvete bröd: 100 ha
  • Höstraps: 20 ha
  • Vall 1, 2 skördar: 20 ha
  • Timotejfrövall: 20 ha
  • Svartträda: 20 ha

Jämförelsevärde höstvete bröd:

Ekonomiskt optimal gödselgiva: 140 kg N/ha för en skörd på 6 000 kg/ha.

Utsäde: 210 kg/ha * 0,0181 (andel kväve) = 4 kg N/ha

Kväveskörd: 6 000 kg/ha * 0,0181 (andel kväve) = 109 kg N/ha

Förfruktseffekt till vårsäd: 0

Jämförelsevärde höstvete bröd: 140 + 4 - 109 - 0 = 35 kg N/ha

Totalt: 35 * 100 ha = 3 500 kg N

Jämförelsevärde höstraps:

Ekonomiskt optimal gödselgiva: 195 kg N/ha för en skörd på 3 500 kg/ha.

Utsäde: 4 kg/ha * 0,035 (andel kväve) = 0,14 kg N/ha

Kväveskörd: 3 500 kg/ha * 0,035 (andel kväve) = 122,5 kg N/ha

Förfruktseffekt till vårsäd: 20 kg N/ha

Jämförelsevärde höstraps: 195 + 0,14 - 122,5 - 20 = 52,6 kg N/ha

Totalt: 52,6 * 20 ha = 1 053 kg N

Jämförelsevärde Vall 1, 2 skördar, med 10 % baljväxter

Ekonomiskt optimal gödselgiva: 130 kg N/ha för en skörd på 6 000 kg/ha.

Utsäde: 0

Kväveskörd: 6 000 kg/ha * 0,0248 (andel kväve) = 148,8 kg N/ha

Förfruktseffekt till vårsäd: 0

Kvävefixering: 29,1 kg N/ha

Jämförelsevärde vall: 130 + 0 - 148,8 + 0 + 29,1 = 10,3 kg N/ha

Totalt: 10,3 * 20 ha = 205,3 kg N

Jämförelsevärde Timotej frövall, år 1

Ekonomiskt optimal gödselgiva: 137,5 kg N/ha för en skörd på 650 kg/ha.

Utsäde: 0

Kväveskörd: 650 kg/ha * 0,02 (andel kväve) = 13 kg N/ha

Förfruktseffekt till vårsäd: 0

Kväveskörd i halm: 5 (halmandel) * 0,65 * 1000 * 0,01 (andel kväve) = 32,5

Jämförelsevärde timotejfrö: 137,5 + 0 - 13 + 0 - 32,5 = 92 kg N/ha

Totalt: 92 * 20 ha = 1 840 kg N

Jämförelsevärde svartträda 60:102

Ekonomiskt optimal gödselgiva: 0

Utsäde: 0

Kväveskörd: 0

Förfruktseffekt till vårsäd: 10

Jämförelsevärde svartträda: 0 + 0 - 0 - 10 = - 10 kg N/ha

Totalt: -10 * 20 = - 200 kg N

Jämförelsevärde totalt

Summa jämförelsevärde: 3 500 + 1 052,8 + 205,28 + 1 840 + (- 200) = 6 398 kg N

Jämförelsevärde från växtodling: 2,7 (kvävenedfall) + 6398 / 180 ha = 38 kg N/ha

För djurhållningen beräknas jämförelsevärdet utifrån den mängd kväve som utsöndras av djuren samt hur stor andel av kvävet i stallgödseln som förväntas utnyttjas av grödan.

För varje djurplats beräknas jämförelsevärdet enligt följande formel:

Jämförelsevärde djur = utsöndrat kväve * andel ej utnyttjat kväve

Andel ej utnyttjat kväve är 1 – total kväveeffekt för stallgödsel. Den totala kväveeffekten beskriver hur stor andel av det utsöndrade kvävet som utnyttjas av grödan. Den påverkas av förluster vid lagring och spridning samt stallgödselns långsiktiga kväveffekt. Kväveeffekten varierar bland annat med stallgödselslag, lagringssystem, spridningstidpunkt, spridningsteknik och gröda.

För att förenkla beräkningen används ett antaget värde för den totala kväveeffekten för respektive stallgödselslag.

Jämförelsevärdet beräknas först per djurplats och multipliceras därefter med antalet djurplatser. Resultatet beräknas för varje djurslag separat och summeras sedan till ett totalt jämförelsevärde för djurhållningen. Det totala jämförelsevärdet divideras slutligen med arealen i det aktuella alternativet.

Exempel på beräkning av jämförelsevärde för mjölkkor

  • 100 mjölkkor.
  • Alternativets areal: 100 ha.
  • Utsöndrat kväve per djurplats: 156 kg N
  • Andel utnyttjat kväve: 0,2
  • Andel ej utnyttjat kväve: 1-0,2=0,8
  • Jämförelsevärde per djurplats: 156 * 0,8 = 125 kg N
  • Jämförelsevärde mjölkkor: 125 * 100 = 12 500 kg N
  • Jämförelsevärde från djurhållning: 12 500 / 100 ha = 125 kg N/ha

För gårdar som för in eller för bort stallgödsel, eller köper in annan organisk gödsel, behöver jämförelsevärdet justeras.

Om organisk gödsel förs in till gården ökas jämförelsevärdet. Om gödsel förs bort från gården minskar det. Andel ej utnyttjat kväve varierar mellan olika gödselslag och bygger på antagandet om förluster samt hur stor andel av kvävet som förväntas utnyttjas av grödan.

Justeringen beräknas som:

Jämförelsevärde införd/bortförd organisk gödsel = mängd kväve * andel ej utnyttjat kväve/alternativets areal

Exempel:

Gården har:

  • 100 hektar åkermark
  • 100 mjölkkor går på flytgödsel.

De ger ett jämförelsevärde på 125 kg N per hektar.

Gården för bort flytgödsel från nötkreatur som innehåller 1 000 kg kväve. För denna gödsel är den antagna andelen utnyttjat kväve 0,2 och ej utnyttjat kväve 0,8.

Gården köper också in flytande biogödsel eller rötrest innehållande 1 000 kg kväve. För biogödseln är den antagna andelen utnyttjat kväve 0,6 och ej utnyttjat kväve 0,4.

Jämförelsevärde bortförd flytgödsel: 1 000 * 0,8/100 = 8 kg N/ha

Jämförelsevärde inköpt flytande rötrest: 1 000 * 0,4/100 = 4 kg N/ha

 

Kvävenedfall

Kvävenedfallet är beräknat av IVL Svenska Miljöinstitutet under 2022. I Vera används kommunvisa femårsmedelvärden för åren 2017-2021 för öppna fält. I rapporten kan du läsa hur mätningar och beräkningar är utförda.

Nederbörd

Årsmedelnederbörden anges per kommun och anges för perioden 1991-2020 från och med 2026-02-19. Den används i beräkningar av gödselvolym och utlakning av kväve.

Kvävefixering

Kvävefixeringsmodellen vi använder i Vera härstammar från Danmark, men modellen har anpassats till svenska förhållanden av Bodil Frankow-Lindberg på SLU.

I formuläret finns även en kontrollberäkning som visar kväveeffektiviteten för vallar där kväve­fixeringen är beräknad. Kontrollberäkninegn använder du för att avgöra om den beräknade kvävefixeringen är rimlig.

I rapporten Kvantifiering av kvävefixering via baljväxter i fält av beskrivning av Bodil Frankow Lindberg hittar du en beskrivning av kvävefixeringsmodellen.

Ammoniakavgång från stallar

Under 2023 har SLU och Jordbruksverket sett över de emissionsfaktorer som används för beräkning av ammoniakförluster från stallar. SLU har gjort en litteraturstudie och utifrån denna har de nya emissionsfaktorerna tagits fram. Litterturstudien och de nya emissionsfaktorerna finns i en rapport i Jordbruksverkets webbutik.

Ammoniakavgång från lager och vid spridning

På uppdrag av Jordbruksverket har Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) gått igenom och samlat dokumentation till de faktorer för emission av ammoniak vid lagring och spridning som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder för beräkningar av ammoniakavgången från lantbruket. Samma faktorer används i Vera. Faktorerna för förluster i stall och lagring visas i Vera.

Rapporten Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket listar försöken som ligger till grund för faktorerna. Referenslistan ger en heltäckande bild av vad som är gjort på området i Sverige och i våra närmaste grannländer.

I presentationen pdf, 564 kB."Beräkning av ammoniakavgång i VERA" pdf, 564 kB. finns en översiktlig beskrivning av hur Vera beräknar ammoniakavgång i stallgödsel (uppdaterad mars 2020).

Växtnäringsbehov i gödslingsplanen

Behovet av växtnäring i gödslingsplanen bygger på Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning som medarbetare i Greppa Näringen tar fram och uppdaterar varje år.

Rekommendationerna gäller för stråsäd, baljväxter, vall, potatis, sockerbetor och våroljeväxter. För höstoljeväxter beräknar vi kvävebehovet på våren utifrån upptaget kväve under hösten och mineraliserat kväve från marken i rekommendationerna.

Utlakningsmodellen

Rapporten Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen av Helena Aronsson och Gunnar Torstensson beskriver utlakningsmodellen i Vera.

Klimatberäkningarna

Ska du jobba med klimatberäkningarna i Vera finns ett dokument som beskriver de principer som används vid allokering i Klimatkollen. I dokumentet Hantering av markkol i Vera beskrives hur kolflöden beräknas i Vera.

Markpackning

I Gödselkalkylen i Vera och Gödselkalkylen på webbplatsen ingår en modell för att uppskatta de skador och kostnader som körning vid stallgödselspridning orsakar. Denna modell är delvis baserad på en tidigare modell för att beräkna skador av jordpackning som utarbetats vid avdelningen för jordbearbetning, Sveriges Lantbruksuniversitet och delvis på uppskattningar från försöksmaterial som specifikt rör körskador av stallgödselspridning. I denna rapport redovisas bakgrundsmaterial och beräkningsmodeller till hur kostnader för markpackning beräknas i Gödselkalkylen

Senast uppdaterad: 13 oktober 2026