Beräkningarna i Vera bygger på olika beräkningsmodeller. På denna sida finns korta förklaringar av beräkningar vi gör i Vera och dokument som närmare beskriver de olika beräkningsmodellerna i Vera.
I Vera finns mycket grunddata. Du kan se följande grunddata i Vera under fliken Grunddata:
Behöver du faktorer för och en beskrivning av hur du beräknar spridningsförluster kan du titta i denna fil:
Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser beskriver hur jämförelsevärdet är framräknat och hur du kan använda det för att tolka en växtnäringsbalans.
Kvävenedfallet är beräknat av IVL Svenska Miljöinstitutet under 2022. I Vera används kommunvisa femårsmedelvärden för åren 2017-2021 för öppna fält. I rapporten kan du läsa hur mätningar och beräkningar är utförda.
Kvävefixeringsmodellen vi använder i Vera härstammar från Danmark, men modellen har anpassats till svenska förhållanden av Bodil Frankow-Lindberg på SLU.
I formuläret finns även en kontrollberäkning som visar kväveeffektiviteten för vallar där kvävefixeringen är beräknad. Kontrollberäkninegn använder du för att avgöra om den beräknade kvävefixeringen är rimlig.
I rapporten Kvantifiering av kvävefixering via baljväxter i fält av beskrivning av Bodil Frankow Lindberg hittar du en beskrivning av kvävefixeringsmodellen.
Under 2023 har SLU och Jordbruksverket sett över de emissionsfaktorer som används för beräkning av ammoniakförluster från stallar. SLU har gjort en litteraturstudie och utifrån denna har de nya emissionsfaktorerna tagits fram. Litterturstudien och de nya emissionsfaktorerna finns i en rapport i Jordbruksverkets webbutik.
På uppdrag av Jordbruksverket har Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) gått igenom och samlat dokumentation till de faktorer för emission av ammoniak vid lagring och spridning som Statistiska Centralbyrån (SCB) använder för beräkningar av ammoniakavgången från lantbruket. Samma faktorer används i Vera. Faktorerna för förluster i stall och lagring visas i Vera.
Rapporten Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgången i jordbruket listar försöken som ligger till grund för faktorerna. Referenslistan ger en heltäckande bild av vad som är gjort på området i Sverige och i våra närmaste grannländer.
Behovet av växtnäring i gödslingsplanen bygger på Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning som medarbetare i Greppa Näringen tar fram och uppdaterar varje år.
Rekommendationerna gäller för stråsäd, baljväxter, vall, potatis, sockerbetor och våroljeväxter. För höstoljeväxter beräknar vi kvävebehovet på våren utifrån upptaget kväve under hösten och mineraliserat kväve från marken i rekommendationerna.
Rapporten Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen av Helena Aronsson och Gunnar Torstensson beskriver utlakningsmodellen i Vera.
Ska du jobba med klimatberäkningarna i Vera finns ett dokument som beskriver de principer som används vid allokering i Klimatkollen. I dokumentet Hantering av markkol i Vera beskrives hur kolflöden beräknas i Vera.
I Gödselkalkylen i Vera och Gödselkalkylen på webbplatsen ingår en modell för att uppskatta de skador och kostnader som körning vid stallgödselspridning orsakar. Denna modell är delvis baserad på en tidigare modell för att beräkna skador av jordpackning som utarbetats vid avdelningen för jordbearbetning, Sveriges Lantbruksuniversitet och delvis på uppskattningar från försöksmaterial som specifikt rör körskador av stallgödselspridning. I denna rapport redovisas bakgrundsmaterial och beräkningsmodeller till hur kostnader för markpackning beräknas i Gödselkalkylen
Senast uppdaterad: 15 februari 2024