Kort guide till stallgödselberäkningarna i Vera

Fördelning på gödselslag vid djupströbädd och skrapgång

Vid ett stallsystem med djupströbädd och skrapgång där skrapgångsgödseln blir flyt- eller kletgödsel brukar man schablonmässigt säga att 50 % av gödseln hamnar i djupströbädden och 50% på skrapgången. Sätt då hälften av djuren på respektive gödselslag. Stäm dock av detta med lantbrukaren om hen har någon annan uppfattning kring uppdelningen.

Stallperiod och lagringsbehov

Kontrollera värdena för stallperiodens längd och lagringsbehov. För att få en lagligt godkänd beräkning av lagringsbehov måste du sätta lagringsbehov till minst den lagstadgade lagringsperioden. Stallperioden kan du däremot sätta lägre än lagringsbehovet och ”Gödselmängd att sprida” kan därför bli lägre än ”Gödselmängd att lagra”.

Kontrollera produktionsdata

Kontrollera att de förifyllda värdena för Produktionsdata stämmer för de djurslag du fyllt i, och ändra annars. Några förtydliganden för några av uppgifterna:

För dikor/amkor:

• Tung ras % - innebär kor som väger runt 800 kg eller mer. Lätt ras väger ca 600 kg. Gäller även för Tjur, köttras
• Kalvning i februari % - innebär kalvningar i och innan februari, d.v.s. kalven har en längre stallperiod. Bräkningen kommer att visa en större gödselproduktion i stall ju högre % du sätter här.

För kviga/stut/tjur, köttras:

• Ålder vid insättning mån – Kalvens gödselproduktion räknas till modern fram tills den är 6 månader. På en gård som behåller kalvarna blir alltså insättningstiden för ungdjuren 6 mån. För en gård som tar emot köttrasungdjur vid en annan (lägre eller högre) ålder ska du justera denna uppgift till den ålder som ungdjuren har vid leverans till gården.

För suggor i produktion:

• Digivningsperiod – innebär den tid i antal veckor som suggan står i grisningsboxen, d.v.s. ca en vecka innan grisning + digivningsperioden.

Justera strömedel vid behov

Under strömedel kan du justera vilket strömedel som används och de förinlagda värdena för förbrukade strömedelsmängder. Observera att programmet räknar med en uppsugning av urin i strömedlet. Mer halm/strömedel innebär alltså att mer urin sugs upp i den fasta gödseldelen, detta kan i extremfall innebära att det inte blir någon urin i urinbrunnen enligt beräkningen. Tänk på att även stämma av mängden om du byter strömedelsslag till torv eller spån.

Köpt och såld gödsel

Observera att om lantbrukaren säljer eller köper in gödsel till gården så ska du lägga in det i Växtnäringsbalansen i Vera för att det ska komma med i stallgödselberäkningarna. Såld/köpt stallgödsel påverkar Mängd att sprida och Krav på spridningsareal, men inte behovet av lagringskapacitet.

Om grovfodret lagras i plansilo

Har gården plansilo så ska du gå in under Pressvatten och fyller i uppgifter där. Ange om pressvattnet hamnar i flytgödselbrunnen eller i urinbrunnen.

Fyll i uppgifter om gårdens lagring

Gå vidare till fliken Lagring och fyll i de uppgifter som är aktuella. Kommentarer kring några av uppgifterna:

• Outnyttjad behållarvolym urin/flytgödsel % - denna parameter finns för att brunnarna aldrig kan tömmas helt och hållet samt att man inte fyller brunnen till bredden. Det blir alltså en del av volymen som inte kan användas. Vi har använt en schablon på 10 % av volymen, men olika faktorer kan påverka detta, t.ex. vilken täckning brunnen har (exempelvis gör lecakulor att man inte kan tömma lika mycket) eller hur djup brunnen är (en djupare brunn har procentuellt mindre bottenyta, vilket gör att större volym kan pumpas upp).
• Utgödslingsintervall för djupströbädd – Om lagringsbehovet är 8 mån och lantbrukaren gödslar ut två gånger, en gång i mitten av stallperioden och en gång efter betessläpp så ska du sätta utgödslingsintervallet till 4 månader. Gödslar lantbrukaren bara ut en gång per år sätter du utgödslingsintervallet till 8 mån. Har lantbrukaren olika utgödslingsintervall i olika avdelningar så går det tyvärr inte att lägga in flera, utan du får uppskatta ett medelvärde eller göra olika beräkningar för de olika avdelningarna.
• Extra vatten till flytgödseln % - Här kan du justera ts-halten genom att lägga till eller dra bort vatten.

Är ditt syfte med beräkningen att bara göra en lagringsbehovsberäkning och behov av spridningsareal så kan du gå direkt till rapporter nu. OBS! Om du har betesdjur med i beräkningen och vill göra en korrekt beräkning av hur stor andel av spridningsarealen som kan utgöras av naturbetesmark så går du vidare till fliken Bete. Vill du ha beräkningar för spridningsförluster, kväveeffekt och ammoniakavgång vid spridning så får du gå vidare till fliken Spridningsteknik.

Hur och när sprids gödseln

I fliken Spridningsteknik fyller du i när och hur gödseln sprids. Fördela mängden per spridningstillfälle och gödselslag i procent av den totala mängden gödsel. Tänk på att vid hantering av fastgödsel ska även spridning av urin fyllas i. Du kan inte använda samma spridningsteknik på flera rader och inte heller ha flera tomma rader.

Justera information om bete vid behov

Gör eventuella justeringar i betesdriften. Till exempel kanske du behöver justera fördelningen av bete på åker och bete på naturbete. Den mängd gödsel som djuren producerar när de går på åkerbete följer sedan med till gödslingsplanen. Fördelningen mellan åkerbete och naturbete påverkar också hur stor andel av spridningsarealen som får utgöras av naturbete.

Framräknade mängder gödsel

Det är inte alltid den framräknade mängden gödsel stämmer överens med den mängd som lantbrukaren anger. Detta kan ha olika förklaringar men oftast har det att göra med skillnader i ts-halten i gödseln. Vill du försöka rätta till detta i beräkningarna kan du justera mängden strömedel eller använda posten Extravatten till flytgödseln %. Tänk på att en justering av mängden strömedel påverkar framförallt kaliuminnehållet i gödseln.

Är det en fjäderfäanläggning kan det vara så att lantbrukaren anger mängden gödsel direkt vid utgödsling, det vill säga innan omsättningsförlusterna har dragits av i Vera. Jämför då lantbrukarens uppgift med Delsumman i rapporten istället för Summan.

» Guiden finns även att ladda ner som pdf. Pdf, 266 kB.