Tolkning av växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark

Vi har samlat ihop några saker som kan vara bra att tänka på när du ska göra en växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark eller växtodling.

Att tänka på i Vera

När du lägger in gårdens uppgifter i Alternativ-fönstret så måste du sätta ”Areal åkermark, ha” till 1 under fliken Detaljer. Annars kommer du inte att få ut ett resultat i växtnäringsbalansen.

Det är lämpligt att börja med att göra en stallbalans för att få reda på det ”verkliga” näringsinnehållet i gödseln. Annars kommer du troligtvis få svårt att tolka växtnäringsbalansen. Justera näringsinnehållet i den gödsel som säljs från gården på genom att ändra på kortet/raden under Produkter ut. Använd det näringsinnehåll och den gödselmängd du får i stallbalansen och räkna fram en ny koncentration av växtnäring. Vill du justera mängden stallgödsel, till exempel om lantbrukaren uppger en annan mängd, så måste du räkna om koncentrationen av näring i gödseln utifrån denna.

När du har gjort stallbalansen kan du under fliken Rapporter i Stallgödselberäkningarna jämföra resultatet av stallbalansen med schablonberäkningen och utifrån detta bedöma gårdens utfodringseffektivitet. Ett näringsinnehåll som är lägre än schablonen visar på ett bra näringsutnyttjande.

Kväve

Kväve förloras i stall och lager genom ammoniakavgång och denitrifikation. Det kommer alltså att vara ett överskott av kväve i växtnäringsbalansen. Använder du kväveinnehållet i gödseln samt mängden gödsel som du får ut i stallbalansen och lägger in det i växtnäringsbalansen bör kväveöverskottet i växtnäringsbalansen ligga på samma nivå som Stallförluster + Lagringsförluster i stallbalansberäkningen.

Förlusterna baseras på schabloner och du kan i Vera endast justera dessa genom att välja torv som strömedel eftersom torv minskar ammoniakavgången, alternativt justera hur lagringen går till. Ser du en minskning av kväveöverskottet vid uppföljningsbesöket jämfört med startbesöket innebär det att lantburkaren har optimerat kväveinnehållet i foderstaten, under förutsättning att övriga uppgifter så som djurantal, strömedel och lagring är desamma.

Det finns dock flera andra saker som kan påverka kväveförlusterna ifrån stallet. Det är lämpligt att diskutera detta under besöket. Som underlag för detta finns följande skrifter om ammoniakavgång i stall:

• Checklista för grisgårdar
• Checklista för fjäderfä
• Checklista för nöt

Se även skriften om ammoniakavgång vid lagring.

Fosfor och Kalium

Då det inte sker några förluster av fosfor eller kalium i stall eller gödsellager bör P- respektive K-balansen hamna på noll. Lägger du in bortförd stallgödsel med schablonvärden på näringsinnehållet blir dock sällan balansen noll. Tar du istället värden från stallbalansen bör balansen bli noll eller nära noll.