Greppa admin
GNW-adm

Under besöket, 1U

Hos lantbrukaren ska du vara förberedd och du har med dig de underlag du har sammanställt för att visa lantbrukaren. Då det är mycket att gå igenom kan det vara bra att dela upp rådgivningen på två tillfällen, varav det ena kan vara digitalt. Har du kunnat förbereda mycket innan själva besöket, så att det inte blir lika mycket att göra under besöket är det även okej att utföra hela rådgivningen vid ett tillfälle.

Gör växtnäringsbalans och tolka den

Om du inte gjort detta på kontoret innan besöket så börja med att lägga in lantbrukaren som en ny kund i Vera, fyll i uppgifter om namn, adress, telefonnummer, kundnummer med mera. Fyll i grunddata för det aktuella året, samt uppgifterna till växtnäringsbalansen.

Ta fram växtnäringsbalansrapporten och visa för lantbrukaren. Tolka nyckeltalen med hjälp av jämförelsevärdet för kväve och markvärden för fosfor och kalium. Du ska även tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt. Vi har tagit fram underlag du kan använda som hjälp.

Resonera kring vad som händer med överskottet på kort och lång sikt. Ett överskott ger en indikation om risken för förluster. Tänk på att överskott och utlakning inte alltid följs åt. Sätt över- eller underskott i relation till markkarteringen och gårdens grödfördelning.

Material att ta hjälp av

Vi har samlat ihop några saker som kan vara bra att tänka på när du ska göra en växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark eller växtodling.

Att tänka på i Vera

När du lägger in gårdens uppgifter i Alternativ-fönstret så måste du sätta ”Areal åkermark, ha” till 1 under fliken Detaljer. Annars kommer du inte att få ut ett resultat i växtnäringsbalansen.

Det är lämpligt att börja med att göra en stallbalans för att få reda på det ”verkliga” näringsinnehållet i gödseln. Annars kommer du troligtvis få svårt att tolka växtnäringsbalansen. Justera näringsinnehållet i den gödsel som säljs från gården på genom att ändra på kortet/raden under Produkter ut. Använd det näringsinnehåll och den gödselmängd du får i stallbalansen och räkna fram en ny koncentration av växtnäring. Vill du justera mängden stallgödsel, till exempel om lantbrukaren uppger en annan mängd, så måste du räkna om koncentrationen av näring i gödseln utifrån denna.

När du har gjort stallbalansen kan du under fliken Rapporter i Stallgödselberäkningarna jämföra resultatet av stallbalansen med schablonberäkningen och utifrån detta bedöma gårdens utfodringseffektivitet. Ett näringsinnehåll som är lägre än schablonen visar på ett bra näringsutnyttjande.

Kväve

Kväve förloras i stall och lager genom ammoniakavgång och denitrifikation. Det kommer alltså att vara ett överskott av kväve i växtnäringsbalansen. Använder du kväveinnehållet i gödseln samt mängden gödsel som du får ut i stallbalansen och lägger in det i växtnäringsbalansen bör kväveöverskottet i växtnäringsbalansen ligga på samma nivå som Stallförluster + Lagringsförluster i stallbalansberäkningen.

Förlusterna baseras på schabloner och du kan i Vera endast justera dessa genom att välja torv som strömedel eftersom torv minskar ammoniakavgången, alternativt justera hur lagringen går till. Ser du en minskning av kväveöverskottet vid uppföljningsbesöket jämfört med startbesöket innebär det att lantbrukaren har optimerat kväveinnehållet i foderstaten, under förutsättning att övriga uppgifter så som djurantal, strömedel och lagring är desamma.

Det finns dock flera andra saker som kan påverka kväveförlusterna ifrån stallet. Det är lämpligt att diskutera detta under besöket. Som underlag för detta finns följande skrifter om ammoniakavgång i stall:

Se även skriften om ammoniakavgång vid lagring.

Fosfor och Kalium

Då det inte sker några förluster av fosfor eller kalium i stall eller gödsellager bör P- respektive K-balansen hamna på noll. Lägger du in bortförd stallgödsel med schablonvärden på näringsinnehållet blir dock sällan balansen noll. Tar du istället värden från stallbalansen bör balansen bli noll eller nära noll.

Sammanfatta gårdens nyckeltal

Samla ihop och räkna fram relevanta nyckeltal för gården. Är nyckeltalen rimliga? Jämför med tidigare år, kan man se en trend för till exempel minskat kväveöverskott? Sammanfatta nyckeltalen för de år då växtnäringsbalanser är gjorda. Ta hjälp av:

Diskutera tidigare råd

Gå igenom summeringen av de viktigaste råden lantbrukaren fått under sin tid som medlem i Greppa Näringen, utgå från de gamla rådgivningarna. Diskutera igenom om någon ändring skett. Vad har hindrat att en åtgärd inte blivit genomförd?

Arbeta er i genom Hållbarhetsanalysens beräkningsverktyg

Under besöket arbetar du i Hållbarhetsanalysens beräkningsverktyg på Greppa Näringens Mina sidor. Du ska ha fått fullmakt från lantbrukaren innan (är det enskild firma går det även bra att fixa fullmakten under besöket) och jobbar under besöket på lantbrukarens Mina sidor genom din fullmakt, dvs inloggad som dig själv. Tänk på att det är ett verktyg och en hjälp i ditt arbete. Det är omöjligt att täcka in allt och att det passar alla typer av gårdar. Ni besvarar de frågor som är relevanta för gården.

Beräkningsverktyget består av 6 områden som du ska fylla i. När du är klar med ett område klarmarkerar du. Det är bra om du visar lantbrukaren resultatet för de olika områdena.

På en del frågor finns möjligheten att svara ”Inte aktuellt” använd detta alternativ om det är en irrelevant fråga för det aktuella förtaget. Du kan också välja att inte besvara en fråga som inte är relevant. Svaret ”Inte aktuellt” eller obesvarade frågor tas inte med beräkningarna av hållbarheten. Använd ditt goda omdöme och fastna inte för länge på en enskild fråga.

När du fått fram ett värde för en indikator och lantbrukaren vill veta mera kan du ta fram motsvarande bilder i bildspelet och relaterade till dem. Tipsa om vilka moduler som berör ett visst ämne om lantbrukaren är intresserade av mer rådgivning.

Diskutera med lantbrukaren varför resultatet blivit som det blivit. Jämförelsevärdet är det värde som liknande företag har eller vad som rekommenderas. Om ni vill gräva ännu djupare kan ni gå tillbaka till frågorna inom de olika områdena.

Material att ta hjälp av

Gör en åtgärdsplan

Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med tanke på miljön och klimatet samt med ett företagsekonomiskt perspektiv, utifrån de diskussioner ni haft vid tolkningen av växtnäringsbalansen, sammanfattningen av nyckeltalen, tidigare råd samt resultaten av Hållbarhetsanalysen. Planera in ett uppföljande samtal (1D) med lantbrukaren 6–12 mån framåt i tiden.

Stäm av fortsättningen

Gör avstämning hur lantbrukaren vill gå vidare inom Greppa Näringen. Gå igenom de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som finns tillgängliga för lantbrukaren. Gör en ny rådgivningsplan för de kommande tre åren om lantbrukaren är intresserad av fortsatt enskild eller grupprådgivning.

Senast uppdaterad: 07 juli 2026 | Sidansvarig: Tellie Karlsson