Greppa admin
GNW-adm

Under besöket, 11Ab

Hos lantbrukaren är du förberedd med uppgifter om gården och har med material och underlag du har sammanställt för lantbrukaren.

Inled samtalet med att prata om syftet med rådgivningen när du går igenom underlaget du har med dig. Du pratar övergripande om åtgärder lantbrukaren kan göra som främjar ekonomin på gården såväl som miljön.

Kvävets kretslopp

För lantbrukaren förklarar du och pratar om kvävets kretslopp, miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Du betonar möjligheten för lantbrukaren att spara pengar genom en bättre kvävestyrning på gården.

Du pratar övergripande om lantbrukets roll i förhållande till andra näringar, Sveriges påverkan på bland annat Östersjön i förhållande till andra länder, och nämner även Sveriges miljömål.

Prata kväveförluster

Du beskriver miljöeffekter, mål och åtgärder för nitratutlakning, ammoniakavgång, lustgas och kvävgas. För även resonemang med lantbrukaren kring åtgärder i hanteringen av organisk gödsel som påverkar riskerna för förluster av växthusgaser. Använd gärna bildspelet som vi i Greppa Näringen tagit fram för att illustrera det du går igenom och Kunskapsunderlaget om klimat.

Ta hjälp av

  • Filmserie om kväveoptimering i fyra delar.

Filmserie om kväveoptimering. Del 1 - För minskad klimatpåverkan och högre lönsamhet

Filmserie om kväveoptimering. Del 2 - Planera inför nästa år och etablera en jämn gröda

Filmserie om kväveoptimering. Del 3 - Anpassa kvävegödslingen under säsongen och minska risken för förluster

Filmserie om kväveoptimering. Del 4 - Ta hänsyn till variationen inom fältet

Ekonomisk vinst

Utöver de positiva effekterna för miljön visar du lantbrukaren på möjligheten att spara pengar med en bättre anpassad kvävegiva.

Förbered åtgärder

I samtal med lantbrukaren går du igenom stegen för att förbereda åtgärder kring kvävestrategi på gården. Du gör eventuella justeringar i gödslingsplanen eller en ny gödslingsplan, om inte det är gjort.

Utifrån nuvarande strategi beräknar du genomsnittlig kvävegiva, växttillgängligt kväve, för gårdens åkerareal med nuvarande gödslingsstrategi. Gödslingsplanen i Vera visar genomsnittlig kvävegiva för gårdens areal, uppgifter som du hittar i rapporten Gödslingsplan.

Du beräknar

  • genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal utifrån aktuell gödslingsplan
  • förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor
  • kväveutlakning utifrån nuvarande grödval och gödslingsstrategi
  • ändrad kväveeffekt och ekonomiska konsekvenser vid förbättrad spridningsstrategi med hjälp av gödselkalkylen. Gödselkalkylen hittar du i VERA eller på www.greppa.nu

Kväveeffektivitet och spridningstidpunkt

Du ser över hur kväveeffektiviteten för de olika grödorna ser ut. Gör uträkning av kväveeffektiviteten vid olika spridningstidpunkter och för resonemang med lantbrukaren kring detta.

Ihop med lantbrukaren ser du även hur gårdens ekonomi påverkas vid olika spridnings­alternativ i gödselkalkylen.

För lantbrukaren talar du om nyttan med en egen stallgödselanalys, hur olika åtgärder för hantering av stallgödseln minskar riskerna för växthusgasförluster, metan och lustgas.

Prata kvävestrategi

Utifrån nuvarande strategi och dina beräkningar går du samtidigt igenom och diskuterar med lantbrukaren kring lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel med hänsyn till ekonomi, kväveläckage och klimatpåverkan.

Du beräknar och diskuterar kväveeffektiviteten utifrån gårdens gödsling och skördar.

Möjligheter och effekter

För att hantera variationer inom fält och bedöma markens kvävelevererande förmåga talar du om möjligheten att använda hjälpmedel som nollrutor och kvävesensor, nitratstickor eller N-tester. Du visar möjligheten att använda CropSAT,

Du talar om effekter av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Visar exempel på senarelagd bearbetning och fånggröda där detta är lämpligt.

Du går igenom kväveförluster genom denitrifikation och ammoniakavgång från urea- och ammoniumbaserade mineralgödsel. Gör en grov uppskattning av hur stor ammoniakavgången är från urea eller andra mineralgödselmedel som innehåller ammoniak. Pratar om ammoniakavgång från olika grödor, växter och skörderester där det finns risk att ammoniak­avgången är betydande. Inte minst när grönt material av olika slag lämnas kvar på fältet.

Du talar även om effekten av eventuell bevattning, vilket främst är aktuellt på lättare jordar.

För resonemang kring val av spannmålsgröda och vad ändrad spannmålsodling kan betyda. Du påpekar även vad en ändrad växtföljd skulle innebära för gårdens ekonomi, för minskad kväveförlust och påverkan på klimatet.

Du planerar in växtföljden och bedömer effekten av fånggrödor på lättare jordar och minskad höstbearbetning på alla jordar.

Utlakningsberäkning

Utifrån nuvarande skördar och gödslingsstrategi beräknar du även utlakningen på gården och tittar särskilt på överoptimal giva, spridningstidpunkt för stallgödsel, bearbetningstidpunkt och/eller fånggröda.

Du samtalar med lantbrukaren om gårdens utlakning och jämför med typgårdar, och visar på kopplingen mellan utlakning och nederbörd.

Hjälpmedel på gården

I Greppa Näringen använder vi beräkningsverktyget VERA. Har du inte VERA installerat på din dator? Under sidorna för VERA hittar du länk för att installera verktyget. Där hittar du även manual och en del underlag till beräkningsmodellerna. Har du frågor om Vera kan du alltid kontakta vår support på vera@jordbruksverket.se eller 036-15 64 80.

Det finns också verktyg som lantbrukaren själv  kan räkna i:

Hjälpmedel – räkna på gården

Tänk på att alltid anpassa dina beräkningar utifrån den aktuella gården.

Åtgärdsplan

Utifrån genomgången med lantbrukaren och dina beräkningar sammanfattar du dina förslag för gården i en åtgärdsplan. En ny strategi innehåller:

  • en ny kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva, växttillgängligt kväve, för gårdens åkerareal
  • din utlakningsberäkning i Vera efter åtgärder
  • din bedömning av, utifrån klimatsynpunkt, nyttan av åtgärdsförslagen

Du följer även upp rådgivningsplanen och reviderar den om det är aktuellt.

Använd gärna den fil vi i Greppa Näringen har tagit fram där du kan fylla i de olika åtgärder du och lantbrukaren kommer fram till pdf, 53 kB..

Rekommendera rådgivning

Anser du att lantbrukaren har behov av kompletterande rådgivning inom Greppa Näringen, föreslår du rådgivningar som våtmarksplanering (14A), översyn av dränering (14D), precisions­odling (16A), test av mineralgödselspridare (16B) eller klimatkollen för växtodlingsgårdar (20A). 

Senast uppdaterad: 28 juni 2024