Hos lantbrukaren är du förberedd med uppgifter om gården och har med material och underlag du har sammanställt för lantbrukaren.
Inled samtalet med att prata om syftet med rådgivningen och gå igenom underlaget du har med dig. Du pratar övergripande om åtgärder lantbrukaren kan göra som främjar ekonomin på gården såväl som miljön.
Du förklarar bland annat effekten av kväve- och fosforläckage ur miljösynpunkt och kvävets kretslopp och dess klimatpåverkan i en grönsaksväxtföljd. Lantbrukaren behöver förstå i vilka former fosfor förekommer i marken och vilka faktorer som styr fosforns tillgänglighet och rörlighet.
Genom åtgärder med anpassad gödsling och optimal gödselplacering visar du lantbrukaren möjligheter att spara pengar med bevarad kvalitet.
Under samtal med lantbrukaren och genomgång på gårdens förutsättningar och produktion gör du beräkningar.
Du använder en grödvis växtnäringsbalans för gårdens viktigaste grönsaker ur ekonomiskt perspektiv och med tanke på risken för växtnäringsläckage, och utgår från uppgifter om aktuell gödsling och genomsnittliga skördar.
Du räknar på effekten av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter. Du berättar om nyttan av en stallgödselanalys (N, P, K), om lantbrukaren saknar stallgödselanalys och om flytgödsel ingår i odlingen.
Gödselkalkylen finns numera som en beräkningsdel i Vera men du hittar den också på www.greppa.nu.
Du beräknar kväveutlakningen för gårdens en till tre viktigaste grönsaksgrödor utifrån aktuell strategi. Om beräkningsunderlag finns i dataprogrammet VERA använder du det, och som alternativ kan utlakningen uppskattas utifrån mallen som finns i rådgivningsunderlaget.
Med lantbrukaren pratar du om kväveförluster genom denitrifikation och ammoniakavgång från skörderesterna, och om skörderesternas innehåll av fosfor och risken för förluster genom ytavrinning.
Du berättar var i växtföljden i förhållande till grönsakskulturerna det är lämpligast att tillföra stallgödsel. För resonemang kring effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin, och effekten som en fånggröda (eller annan gröda efter grönsakerna) har på utlakningen av växtnäringsämnen.
Du tar upp fördelar och nackdelar vid val av olika fånggrödor, som växtföljdssjukdomar och markstrukturmöjligheten och att använda olika kväveprognoser under säsong. Berätta om möjligheten att öka växtnäringsutnyttjandet genom radgödsling och att hur lantbrukaren använder skyddszon eller gräsbevuxen vändteg som ett sätt att minska fosforförlusterna.
Efter genomgången med lantbrukaren sammanfattar du dina förslag på åtgärder som du ser är lämpliga på kort och på lång sikt.
Du sammanställer en gödslingsplan för gårdens viktigaste grönsaksgrödor där du tar hänsyn till ekonomin och växtföljden och ser vilken effekt gödslingen till grönsaksgrödan har på efterkommande grödor.
I åtgärdsplanen ingår även beräknad kväveutlakning efter åtgärder för samma en till tre grönsaker som i utförd utlakningsberäkning för den aktuella driften. Du tar även med dina bedömningar av vilken nytta åtgärderna ger utifrån klimatsynpunkt.
Ser du behov tipsar du lantbrukaren om annan relevant rådgivning inom Greppa Näringen. Som till exempel integrerat växtskydd (13I).
Inom satsningen Ökad konkurrenskraft i trädgårdsnäringen vid extremväder finns mycket relevant kunskap för trädgårdsföretagare att ta del av. Du hittar länkar till kostnadsfria digitala kurser och inspelade webbinarium med mera på deras webbplats extremvader.se.
Tillsammans med lantbrukaren gård du igenom rådgivningsplanen och uppdaterar den, om det är aktuellt.
Senast uppdaterad: 17 april 2024