Hos lantbrukaren är du förberedd med uppgifter om gården och har med material och underlag du har sammanställt för lantbrukaren.
Rådgivningen består av två delar. Det första besöket gör du under växtsäsongen och då gör du och lantbrukaren en rundvandring i fält för att diskutera grödornas kväveutnyttjande. Ni studerar även gårdens problem med rotogräs. Du diskuterar växtodlings- och gödslingsplan med lantbrukaren. Vid det andra besöket tar ni fram en åtgärdsplan.
Inled första besöket med ett samtal där du talar om syftet med rådgivningen och går igenom underlaget du har med dig. Du pratar övergripande om åtgärder lantbrukaren kan göra som främjar ekonomin på gården såväl som miljön.
För lantbrukaren förklarar du varför kväve orsakar problem, pratar om kvävets kretslopp, miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Du betonar möjligheten för lantbrukaren att spara pengar genom en bättre kvävestyrning på gården.
Du pratar övergripande om lantbrukets roll i förhållande till andra näringar, Sveriges påverkan på bland annat Östersjön i förhållande till andra länder, och nämner även Sveriges miljömål.
Du beskriver miljöeffekter, mål och åtgärder för nitratutlakning, ammoniakavgång, lustgas och kvävgas. För även resonemang med lantbrukaren kring åtgärder i hanteringen av organisk gödsel som påverkar riskerna för förluster av växthusgaser.
Vid det andra besöket tar du fram en åtgärdsplan där plan för växtodling och gödsling ingår, och gör en kort rundvandring för att följa upp gårdens bearbetningstidpunkt och ogrässituation.
Utifrån den aktuella växtnäringsbalansen för du resonemang med lantbrukaren om gårdens kväveeffektivitet och diskuterar gårdens växtföljd med hänsyn till förfruktsvärdet och vilka förfruktseffekter gården får.
Du förklarar även växtnäringsbalansens osäkerhetsfaktorer, som kvävefixering, innehåll i köpt eller såld gödsel och vallfoder, och analyserar de svaga punkterna i växtföljden, exempelvis i grödval, gröngödslingens och vallarnas skötsel och brytning, stallgödselspridning med mera.
Under fältbesöket går du igenom de olika grödornas utveckling och växtnäringstillgång, och med lantbrukaren diskuterar du åtgärder som går att genomföra direkt och de som går att göra på sikt.
Utöver de positiva effekterna för miljön visar du lantbrukaren på möjligheten att spara pengar, nå högre skördar och kvalitet genom bättre kvävestyrning.
I samtal med lantbrukaren går du igenom stegen för att förbereda åtgärder kring kvävestrategi på den ekologiska gården. Utifrån växtnäringsbalans och växtföljd pratar du om kväveeffekt, och går igenom förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor.
Med lantbrukaren går du igenom gårdens ogrässtrategi och pratar om förebyggande och direkta åtgärder, hur dessa påverkar kväveläckaget. Om problem med ogräs finns på gården föreslår du tidpunkter för mekanisk bearbetning och annan jordbearbetning som ger så lite risk som möjligt för kväveläckage.
Du går även igenom skifteskartan med markeringar du gjort under fältvandringen av de olika fälten där rotogräs förekommer.
Utifrån ditt fältbesök och samtal med lantbrukaren tar du fram en ogrässtrategi med bearbetningstidpunkter som minimerar kväveläckaget och ger den bästa ogräseffekten.
Du tänker på kvävegödslingen med gröngödslingsgrödor och andra kvävefixerande grödor, mellangrödor och fånggrödor. Funderar på val av gröda, art beroende på efterföljande gröda och tillgång på gödsel.
Du formulerar även en strategi för spridningen av eventuell gödsel, skötseln av gröngödslings- eller klöverfrövallar och eventuell fång- och mellangröda.
Utifrån genomgången med lantbrukaren och dina beräkningar sammanfattar du dina förslag för gården i en åtgärdsplan. En ny strategi innehåller:
Du följer även upp rådgivningsplanen och reviderar den om det är aktuellt.
Ser du att lantbrukaren har behov av annan rådgivning i Greppa Näringen tar du med detta i din åtgärdsplan, och kontaktar eventuellt nästa rådgivare.
Senast uppdaterad: 21 mars 2024