Greppa logotyp

EU-direktiv och internationella överenskommelser

Olika EU-Direktiv

Nitratdirektivet (91/767/EEG)

EU:s medlemsländer ska fastställa nitratkänsliga områden och upprätta åtgärdsprogram för att minska nitratförlusterna från jordbruket. Åtgärderna reglerar tidpunkter för användning av olika gödselmedel, lagringskapacitet för gödsel och begränsningar av gödseltillförsel och regleras i Sverige genom miljöbalken och tillhörande förordningar och föreskrifter. Dessa regler är också tvärvillkor för utbetalning av gårdsstöd. Även om direktivet heter Nitratdirektivet är det i praktiken inte bara läckage av nitratkväve som är i fokus utan också åtgärder mot fosforläckage. Oftast ger en och samma åtgärd nytta för båda läckageformerna.

Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Direktivet kallas allmänt för vattendirektivet och syftar till att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska ha god status. Det första direktivet var satt till år 2015, men motsvarande mål finns för 2021 och 2027 då direktivet löper i cykler om sex år. Medlemsländerna ska bland annat ta fram åtgärder för vattenförekomster som inte uppfyller eller riskerar att inte uppfylla god ekologisk, kemisk eller kvantitativ status. Se närmare på detta i punkt 8 i vattendirektivet.

Ramdirektiv om en marin strategi (2008/56/EG)

Direktivet kallas allmänt för havsmiljödirektivet och omfattar både Östersjön, som sträcker sig till och med Kattegatt, och Nordsjön. Precis som vattendirektivet löper havsmiljödirektivet i cykler om sex år. I havsmiljödirektivet ingår det att besluta om miljökvalitetsnormer och handlingsprogram för åtgärder för att nå dessa normer. Nedan beskrivs Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de utsläppskvoter för kväve och fosfor som tilldelats Sverige där har införlivats i havsmiljödirektivet.

Direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (2001/81/EG)

I vardagligt tal brukar direktivet kallas för takdirektivet för att det anger ett tak för hur många ton av olika luftföroreningar som tillåts släppas ut för respektive land. Det svenska lantbrukets beting för ammoniak är att utsläppen ska minska med 17 procent från startåret 2005 till mål året 2030.

Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU)

Industriutsläppsdirektivet har ersatt det tidigare IPPC-direktivet och brukar förkortas IED. Direktivet riktar sig till en mängd olika verksamheter. Inom jordbruket berörs stora gris- och fjäderfäanläggningar. För dessa krävs miljötillstånd enligt miljöbalken och villkor ställs på att så kallat BAT (Best available technique) ska tillämpas. Utöver det finns så kallade AEL-värden (Associated Emission Level) som är bindande gränsvärden för tillåtna ammoniakavgång per djurplats.

EU:s mål och åtgärder inom energi- och klimatområdet

EU har antagit klimatmål som innebär att EU:s samlade utsläpp ska minska med 40 procent till 2030 jämfört med 1990. Det europeiska rådet har dessutom ställt sig bakom målet att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med mellan 80-95 procent till 2050, varav minst 80 procent inom regionen. Sedan 2019 finns också den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final) där målet är att bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050.

Andra internationella konventioner

Helsingforskonventionen

Helsingforskonventionen syftar till att skydda den marina miljön i Östersjön. HELCOM är det styrande organet och de har under åren tagit fram flera aktionsplaner för minskad övergödning av Östersjön, senast Baltic Sea Action Plan (BSAP) som första gången skrevs under av miljöministrarna i länderna runt Östersjön år 2007. Planen är uppdelad i fyra olika segment kring biologisk mångfald, övergödning, farliga ämnen och hållbara miljövänliga aktiviteter kring Östersjön. Varje segment har konkreta mål och handlingar som ska vara uppnådda till senast till 2030.

Konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar kallas FN:s luftvårdskonvention i dagligt tal. Den antogs först 1983 och reviderades senast 2012. Denna konvention finns under FN-organet UNECE och anger högsta tillåtna utsläpp av långväga gränsöverskridande luftföroreningar i olika protokoll. Även vissa åtgärder som länderna ska genomföra anges. Flera olika luftföroreningar som kväveoxider, svavel och tungmetaller ingår. Konventionen omfattar även ammoniak där målet är att från 2005 till minska Sveriges utsläpp med 15 procent vilket berör lantbruket.

Klimatkonventionen och Parisavtalet

Det så kallade Parisavtalet är ett globalt klimatavtal kopplat till FN:s klimatkonvention UNFCCC, en global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Avtalet beslutades i samband med klimatkonferensen, COP21 i Paris i december 2015. Avtalet syftar till att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och helst under 1,5 grader. Vid det senaste klimattoppmötet i Glasgow COP26 kom 80 länder överens om att minska metanutsläppen med 40 % fram till 2030.

Senast uppdaterad: 08 december 2021