Under besöket, 1B
Hos lantbrukaren ska du vara förberedd och du har med dig de underlag du har sammanställt för att visa lantbrukaren.
Gör växtnäringsbalans och tolka den
Börja med att lägga in lantbrukaren som en ny kund i Vera om du inte redan gjort det. Fyll i uppgifter om namn, adress, telenr, SAMnr mm. Fyll i grunddata för det aktuella året.
Fyll i uppgifterna i Vera och ta fram rapporten. Tolka nyckeltalen med hjälp av jämförelsevärdet för kväve och markvärden för fosfor och kalium. Du ska även tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt. Vi har tagit fram underlag du kan använda som hjälp.
Resonera kring vad som händer med överskottet på kort och lång sikt. Överskottet ger en indikation om risken för förluster. Tänk på att överskott och utlakning inte alltid följs åt. Sätt över/underskott i relation till markkarteringen och grödfördelning.
Material att ta hjälp av
Tolkning av växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark
Vi har samlat ihop några saker som kan vara bra att tänka på när du ska göra en växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark eller växtodling.
Att tänka på i Vera
När du lägger in gårdens uppgifter i Alternativ-fönstret så måste du sätta ”Areal åkermark, ha” till 1 under fliken Detaljer. Annars kommer du inte att få ut ett resultat i växtnäringsbalansen.
Det är lämpligt att börja med att göra en stallbalans för att få reda på det ”verkliga” näringsinnehållet i gödseln. Annars kommer du troligtvis få svårt att tolka växtnäringsbalansen. Justera näringsinnehållet i den gödsel som säljs från gården på genom att ändra på kortet/raden under Produkter ut. Använd det näringsinnehåll och den gödselmängd du får i stallbalansen och räkna fram en ny koncentration av växtnäring. Vill du justera mängden stallgödsel, till exempel om lantbrukaren uppger en annan mängd, så måste du räkna om koncentrationen av näring i gödseln utifrån denna.
När du har gjort stallbalansen kan du under fliken Rapporter i Stallgödselberäkningarna jämföra resultatet av stallbalansen med schablonberäkningen och utifrån detta bedöma gårdens utfodringseffektivitet. Ett näringsinnehåll som är lägre än schablonen visar på ett bra näringsutnyttjande.
Kväve
Kväve förloras i stall och lager genom ammoniakavgång och denitrifikation. Det kommer alltså att vara ett överskott av kväve i växtnäringsbalansen. Använder du kväveinnehållet i gödseln samt mängden gödsel som du får ut i stallbalansen och lägger in det i växtnäringsbalansen bör kväveöverskottet i växtnäringsbalansen ligga på samma nivå som Stallförluster + Lagringsförluster i stallbalansberäkningen.
Förlusterna baseras på schabloner och du kan i Vera endast justera dessa genom att välja torv som strömedel eftersom torv minskar ammoniakavgången, alternativt justera hur lagringen går till. Ser du en minskning av kväveöverskottet vid uppföljningsbesöket jämfört med startbesöket innebär det att lantburkaren har optimerat kväveinnehållet i foderstaten, under förutsättning att övriga uppgifter så som djurantal, strömedel och lagring är desamma.
Det finns dock flera andra saker som kan påverka kväveförlusterna ifrån stallet. Det är lämpligt att diskutera detta under besöket. Som underlag för detta finns följande skrifter om ammoniakavgång i stall:
Se även skriften om ammoniakavgång vid lagring.
Fosfor och Kalium
Då det inte sker några förluster av fosfor eller kalium i stall eller gödsellager bör P- respektive K-balansen hamna på noll. Lägger du in bortförd stallgödsel med schablonvärden på näringsinnehållet blir dock sällan balansen noll. Tar du istället värden från stallbalansen bör balansen bli noll eller nära noll.
Sammanfatta gårdens nyckeltal
Räkna fram relevanta nyckeltal för gården. Är nyckeltalen rimliga? Jämför med tidigare år, kan man se en trend för till exempel minskat kväveöverskott? Sammanfatta nyckeltalen för de år då växtnäringsbalanser är gjorda. Ta hjälp av:
- Lista över miljönyckeltal
Pdf, 1 MB. - här hittar du information om de olika nyckeltalen och hjälp hur du ska tolka dem. - Miljönyckeltal, beräkningshjälp
Excel, 59 kB. - en Excelfil där du enkelt kan räkna fram de olika miljönyckeltalen. - Tabell att fylla i nyckeltalen i.
Word, 239 kB.
Diskutera tidigare råd
Gå igenom summeringen av de viktigaste råden lantbrukaren fått sedan startbesöket eller senaste uppföljningsbesöket, utgå från de gamla rådgivningarna. Diskutera igenom om någon ändring skett. Vad har hindrat att en åtgärd inte blivit genomförd?
Gör en åtgärdsuppföljning
Diskutera och besvara frågorna i åtgärdsuppföljningen i Vera tillsammans med lantbrukaren. Det är din uppgift som rådgivare att vägleda lantbrukaren genom åtgärdsuppföljningen. Eftersom frågorna även ska sammanställas i syfte att mäta lantbrukets miljöarbete, så är det viktigt att du är insatt i frågornas innebörd och att frågorna besvaras korrekt.
Tydliggör syftet med åtgärdsuppföljningen för lantbrukaren:
- En individuell avstämning om hur långt det egna företaget har kommit i miljömålsarbetet.
- En kollektiv avstämning. Greppa Näringen kommer att sammanställa resultaten för att på så sätt kunna utvärdera projektet och lantbrukets miljöåtgärder.
Gör en åtgärdsplan
Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med tanke på miljön och klimatet samt med ett företagsekonomiskt perspektiv, utifrån de diskussioner ni haft vid tolkningen av växtnäringsbalansen, sammanfattningen av nyckeltalen, tidigare råd samt åtgärdsuppföljningen. Uppmärksamma lantbrukaren på rådgivningen 1C Hållbarhetsanalysen, som ett ytterligare steg i att få en övergripande bild av miljöarbetet på gården, och vad som mer kan göras.
Stäm av fortsättningen
Gör avstämning hur lantbrukaren vill gå vidare inom Greppa Näringen. Gå igenom de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som lantbrukaren ännu inte utnyttjat. Gör en ny rådgivningsplan för de kommande tre åren om lantbrukaren är intresserad av fortsatt enskild och/eller grupprådgivning. Informera särskilt om 1C Hållbarhetsanalysen.
Senast uppdaterad: 23 april 2024