Under besöket, 10D
Hos lantbrukaren ska du vara förberedd och du har med dig de underlag du har sammanställt för att lantbrukaren.
Rådgivning i ett större sammanhang
Som en inledning av besöket och för att sätta rådgivningen i ett större sammanhang ska ni börja med att prata om:
- behovet av en balanserad tillförsel av växtnäring utifrån både grödornas behov och risken för växtnäringsläckage till miljön,
- kvävets roll för gårdens utsläpp av växthusgaser,
- ammoniakens roll i kvävekretsloppet - på gårdar utan spridningsareal.
Använd bilder från köksbordsmaterialet som hjälp, se nedan.
Gör växtnäringsbalans och tolka den
Börja med att lägga in lantbrukaren som en ny kund i Vera om du inte redan gjort det. Fyll i uppgifter om namn, adress, telefonnummer, SAMnr mm. Fyll i grunddata för det aktuella året.
Fyll i uppgifterna i Vera och ta fram rapporten. Resonera kring resultatet med lantbrukaren. Tolka nyckeltalen med hjälp av jämförelsevärdet för kväve och markvärden för fosfor och kalium. Du ska även tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt. Vi har tagit fram underlag du kan använda som hjälp.
Resonera kring vad som händer med överskottet på kort och lång sikt.
Överskottet ger en indikation om risken för förluster. Tänk på att överskott och utlakning inte alltid följs åt. Sätt över/underskott i relation till markkarteringen och grödfördelning.
Diskutera skillnader från föregående balans/er och vad de beror på, det kan till exempel vara ändrad gödsling, grödfördelning, skördenivåer med mera.
Material att ta hjälp av
Tolkning av växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark
Vi har samlat ihop några saker som kan vara bra att tänka på när du ska göra en växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark eller växtodling.
Att tänka på i Vera
När du lägger in gårdens uppgifter i Alternativ-fönstret så måste du sätta ”Areal åkermark, ha” till 1 under fliken Detaljer. Annars kommer du inte att få ut ett resultat i växtnäringsbalansen.
Det är lämpligt att börja med att göra en stallbalans för att få reda på det ”verkliga” näringsinnehållet i gödseln. Annars kommer du troligtvis få svårt att tolka växtnäringsbalansen. Justera näringsinnehållet i den gödsel som säljs från gården på genom att ändra på kortet/raden under Produkter ut. Använd det näringsinnehåll och den gödselmängd du får i stallbalansen och räkna fram en ny koncentration av växtnäring. Vill du justera mängden stallgödsel, till exempel om lantbrukaren uppger en annan mängd, så måste du räkna om koncentrationen av näring i gödseln utifrån denna.
När du har gjort stallbalansen kan du under fliken Rapporter i Stallgödselberäkningarna jämföra resultatet av stallbalansen med schablonberäkningen och utifrån detta bedöma gårdens utfodringseffektivitet. Ett näringsinnehåll som är lägre än schablonen visar på ett bra näringsutnyttjande.
Kväve
Kväve förloras i stall och lager genom ammoniakavgång och denitrifikation. Det kommer alltså att vara ett överskott av kväve i växtnäringsbalansen. Använder du kväveinnehållet i gödseln samt mängden gödsel som du får ut i stallbalansen och lägger in det i växtnäringsbalansen bör kväveöverskottet i växtnäringsbalansen ligga på samma nivå som Stallförluster + Lagringsförluster i stallbalansberäkningen.
Förlusterna baseras på schabloner och du kan i Vera endast justera dessa genom att välja torv som strömedel eftersom torv minskar ammoniakavgången, alternativt justera hur lagringen går till. Ser du en minskning av kväveöverskottet vid uppföljningsbesöket jämfört med startbesöket innebär det att lantburkaren har optimerat kväveinnehållet i foderstaten, under förutsättning att övriga uppgifter så som djurantal, strömedel och lagring är desamma.
Det finns dock flera andra saker som kan påverka kväveförlusterna ifrån stallet. Det är lämpligt att diskutera detta under besöket. Som underlag för detta finns följande skrifter om ammoniakavgång i stall:
Se även skriften om ammoniakavgång vid lagring.
Fosfor och Kalium
Då det inte sker några förluster av fosfor eller kalium i stall eller gödsellager bör P- respektive K-balansen hamna på noll. Lägger du in bortförd stallgödsel med schablonvärden på näringsinnehållet blir dock sällan balansen noll. Tar du istället värden från stallbalansen bör balansen bli noll eller nära noll.
Ta fram en gödslingsplan
På gårdar med växtodling ska du och lantbrukaren också göra en gödslingsplan, eller komplettera en befintlig, för gårdens dominerande växtföljd eller för den aktuella grödfördelningen. I gödslingsplanen ska det framgå var i växtföljden lantbrukaren planerar att tillföra stallgödsel om sådan finns. Tillsammans ska ni även diskutera var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning kan ske.
Försök att bedöma om gödselgivorna är riktigt anpassade. Ta hjälp av den nyaste versionen av Rekommendationer för gödsling och kalkning.
Det kan vara svårt att avgöra om stallgödseln ger den effekt lantbrukaren förväntade sig. Några indikatorer på hur väl lantbrukaren anpassat kvävegödslingen är proteinhalten och förekomsten av liggsäd. Finns det tecken som tyder på att kvävegödslingen inte är tillräcklig trots att den enligt gödslingsplanen borde vara det kan orsaken vara att stallgödseln inte ger den effekt som lantbrukaren förutsatt i planen.
Diskutera stallgödseln
Diskutera stallgödselhantering, växtnäringsinnehåll i stallgödseln, och på gårdar med växtodling även spridningstidpunkt och kväveeffektivitet med lantbrukaren. Gör gärna en stallgödselberäkning i Vera så får du en bra en överblick över gårdens stallgödsel. Ta också gärna hjälp av gödselkalkylen för att visa på bästa spridningstidpunkt.
Ge förslag till ändrad lagring och spridning av stallgödsel i de fall det är aktuellt. Påpeka fördelen med att göra en gödselanalys för flytande stallgödselslag.
- Checklista: Ammoniakförluster vid lagring av stallgödsel och andra organiska gödselmedel.
- Checklista: Ammoniakförluster vid spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel.
Diskutera ammoniakavgången på gårdar utan växtodling
På gårdar utan växtodling ska ni prata om ammoniakförluster från stall och åtgärder som kan göras för att minska dessa.
Material att ta hjälp av
- Checklista - Ammoniakförluster i nötkreatursstallar
- Checklista - Ammoniakförluster i svinstallar
- Checklista - Ammoniakförluster i fjäderfästallar
- Checklista - Ammoniakförluster vid lagring av stallgödsel
Gör en utlakningsberäkning
På gårdar med växtodling ska du göra en utlakningsberäkning för att se var i växtföljden fånggrödor och senarelagd jorbearbetning ger störst effekt. Gör du utlakningsberäkningen i Vera får du mer gårdsanpassade värden men du kan även göra en enklare uppskattning av utlakningen i excelverktyget Uppskattning av kväveutlakning.
Testa olika alternativ för att visa hur utlakningen påverkas med eller utan fånggröda och beroende på bearbetningstidpunkt.
Prata om utlakningens betydelse för klimatet. Du kan läsa mer i underlaget för klimatdiskussion
Pdf, 461 kB..
Gör upp en plan
Sammanfatta vilka åtgärder som är aktuella på gården både ur växtnärings- och klimatsynpunkt. Ge förslag på ändrad lagring av stallgödsel, och på gårdar med växtodling även ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och spridningsteknik i de fall detta är aktuellt. Var noga med att dokumentara det ni kommer fram till. Och stötta lantbrukaren med information om de åtgärder som är lämpliga.
Finns det behov hänvisar du till annan rådgivning inom Greppa Näringen. Gör en revidering av rådgivningsplanen och bakgrundsbeskrivningen om det är aktuellt.
Avslutningsvis informerar du om möjligheten att själv göra en växtnäringsbalans på Mina sidor på Greppa Näringens webbplats. Informera även om vidare rådgivning, kurser, vidareläsning och annan information på webben som kan vara aktuell.
Senast uppdaterad: 10 april 2025