Greppa för rådgivare logotyp, länk till startsidan.
Greppa för rådgivare logotyp, länk till startsidan.

Under besöket, 1Aa

Hos lantbrukaren ska du vara förberedd och du har med dig de underlag som du sammanställt för att visa lantbrukaren.

Rundvandring på gården

Är det en gård du inte känner till sedan tidigare kan det vara bra med en rundvandring. På så sätt kan du få en överblick över tänkbara förbättringsområden inför rådgivningsplanen.

Dela ut Startpaket

Visa vad Startpaketet innehåller och visa särskilt brevet och att all Greppa-dokumentation kan sättas in i mappen.

Ta hjälp av

Som hjälp i samtalen med lantbrukaren kan du använda det bildspel vi har tagit fram. Välj de bilder du tycker är relevanta för den lantbrukare du ska till.

Miljömål och direktiv

Gå igenom relevanta miljömål

Riksdagen har beslutat om 16 miljömål. Målen berör alla delar av samhället och näringslivet. Fem av målen berör särskilt jordbruket och arbetet inom Greppa Näringen. Det är ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Myllrande våtmarker” ”Giftfri miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan”. Prata med lantbrukaren om vad det konkret innebär.

Vi har samlat kortfattad information om de olika miljömålen här på webbplatsen. Men du kan också läsa mer om dem på www.miljomal.se. Där kan du även hitta de regionala miljömålen.

EU-direktiv och internationella överenskommelser

Det finns ett antal EU-direktiv och andra internationella överenskommelser vars syfte är att påverka växtnäringsförlusterna från jordbruket. Gå igenom dessa med lantbrukaren.

Status på vattendrag och sjöar

Länsstyrelsen har klassat alla vattenförekomster inom ramen för vattendirektivet när det gäller till exempel näringsämnen och kemisk status. Visa de kartor som du har skrivit ut, alternativt titta i kartverktyget på datorn och diskutera klassningen av vattenförekomsten i närområdet.

Skyddade områden

Titta på de kartor som du skrivit ut från Skyddad natur, alternativt titta i kartverktyget på datorn, och diskutera om det är något särskilt som lantbrukaren måste beakta i och med eventuell närhet till skyddade områden.

Beskriv Greppa Näringen

Beskriv för lantbrukaren vad Greppa Näringen är. Det vill säga ett kunskapsprojekt som arbetar konkret med lantbruket för att nå miljömålen. I Greppa Näringen arbetar lantbrukaren på frivillig basis och kan välja mellan ett trettiotal rådgivningsmoduler. Du och lantbrukaren tar tillsammans fram förslag på konkreta lösningar som ska vara till nytta för både miljön och plånboken. På www.greppa.nu finns mer information om vad ett medlemskap i Greppa Näringen innebär.

Informera om webbplatsen greppa.nu och att lantbrukaren själv kan göra en växtnäringsbalans där.

Vi jobbar för att uppnå miljömålen

Detta genom minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Läs mer om miljömålen.


Kunskap i fokus genom rådgivning och utbildning.

Greppa Näringen innebär kostnadsfri kvalificerad rådgivning. Rådgivningen delas upp i moduler. En modul är ett antal rådgivningstimmar inom ett visst ämnesområde. Exempel på rådgivningsmoduler är växtnäringsbalans, utfodring nöt/svin, markpackning, bekämpningsmedel, kvävestrategi och så vidare.


Tydligt helhetsgrepp om gårdens näringsflöden.

Miljöinriktad rådgivning har ju gjorts tidigare. Det nya med Greppa Näringen är att man tar ett tydligare helhetsgrepp om näringsflödena på gården. På många gårdar köps det mesta av kväve och fosfor in via fodret och inte via handelsgödsel. Det är tänkt att växtodlings- och husdjursrådgivare ska samverka kring rådgivningen.


Kontinuitet i rådgivningen.

Förändringar och förbättringar måste få ta tid. Därför läggs det i Greppa Näringen stor vikt vid att återkomma och följa upp råden som ges. Rådgivningen ska dokumenteras. Enkla miljönyckeltal som indikerar om miljöåtgärderna gör nytta tas fram. Miljönyckeltal kan vara N och P överskott, beräknad kväveutlakning eller ureahalt i tankmjölk.

Förebyggande av regelskärpningar.

Gör växtnäringsbalans och tolka den

Börja med att lägga in lantbrukaren som en ny kund i Vera om du inte redan gjort det. Fyll i uppgifter om namn, adress, telefonnummer, SAM-nummer m.m. Fyll i grunddata för det aktuella året.

Fyll i uppgifterna till växtnäringsbalansen i Vera och ta fram rapporten. Tolka nyckeltalen med hjälp av jämförelsevärdet för kväve och markvärden för fosfor och kalium. Du ska även tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt. Vi har tagit fram ett underlag du kan använda som hjälp.

Material att ta hjälp av

Utöver köksbordsmaterialet kan du även ta hjälp av:

I serien Praktiska råd nr 15:1-3 finns också tips om vad du kan tänka på när du tolkar växtnäringsbalansen. Dessa riktar sig i första hand till lantbrukare som gör växtnäringsbalans på hemsidan och eftersom de inte får ut något jämförelsevärde, så blir kvävetolkningen lite annorlunda. Som rådgivare skall du dock tolka växtnäringsbalansen med hjälp av jämförelsevärdet.

Vi har samlat ihop några saker som kan vara bra att tänka på när du ska göra en växtnäringsbalans på gårdar med djurhållning men utan mark eller växtodling.

Att tänka på i Vera

När du lägger in gårdens uppgifter i Alternativ-fönstret så måste du sätta ”Areal åkermark, ha” till 1 under fliken Detaljer. Annars kommer du inte att få ut ett resultat i växtnäringsbalansen.

Det är lämpligt att börja med att göra en stallbalans för att få reda på det ”verkliga” näringsinnehållet i gödseln. Annars kommer du troligtvis få svårt att tolka växtnäringsbalansen. Justera näringsinnehållet i den gödsel som säljs från gården på genom att ändra på kortet/raden under Produkter ut. Använd det näringsinnehåll och den gödselmängd du får i stallbalansen och räkna fram en ny koncentration av växtnäring. Vill du justera mängden stallgödsel, till exempel om lantbrukaren uppger en annan mängd, så måste du räkna om koncentrationen av näring i gödseln utifrån denna.

När du har gjort stallbalansen kan du under fliken Rapporter i Stallgödselberäkningarna jämföra resultatet av stallbalansen med schablonberäkningen och utifrån detta bedöma gårdens utfodringseffektivitet. Ett näringsinnehåll som är lägre än schablonen visar på ett bra näringsutnyttjande.

Kväve

Kväve förloras i stall och lager genom ammoniakavgång och denitrifikation. Det kommer alltså att vara ett överskott av kväve i växtnäringsbalansen. Använder du kväveinnehållet i gödseln samt mängden gödsel som du får ut i stallbalansen och lägger in det i växtnäringsbalansen bör kväveöverskottet i växtnäringsbalansen ligga på samma nivå som Stallförluster + Lagringsförluster i stallbalansberäkningen.

Förlusterna baseras på schabloner och du kan i Vera endast justera dessa genom att välja torv som strömedel eftersom torv minskar ammoniakavgången, alternativt justera hur lagringen går till. Ser du en minskning av kväveöverskottet vid uppföljningsbesöket jämfört med startbesöket innebär det att lantburkaren har optimerat kväveinnehållet i foderstaten, under förutsättning att övriga uppgifter så som djurantal, strömedel och lagring är desamma.

Det finns dock flera andra saker som kan påverka kväveförlusterna ifrån stallet. Det är lämpligt att diskutera detta under besöket. Som underlag för detta finns följande skrifter om ammoniakavgång i stall:

Se även skriften om ammoniakavgång vid lagring.

Fosfor och Kalium

Då det inte sker några förluster av fosfor eller kalium i stall eller gödsellager bör P- respektive K-balansen hamna på noll. Lägger du in bortförd stallgödsel med schablonvärden på näringsinnehållet blir dock sällan balansen noll. Tar du istället värden från stallbalansen bör balansen bli noll eller nära noll.


Frågor om växtskydd och klimat

Frågorna om växtskydd och klimat utgår från och med 2023 i och med att Krav och rekommendationer har uppdaterats.

Diskutera möjligheter till förbättring och gör en rådgivningsplan

Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Utgå från de sex indikatorområdena i hållbarhetsanalysen. Dokumentera er diskussion i korta ordalag och rangordna de sex indikatorområdena utifrån den diskussion ni haft.

De sex områdena är:

  • Övergödning
  • Markhälsa
  • Växtskydd
  • Biologisk mångfald
  • Klimat

Hållbarhetsanalysen är en rådgivning inom Greppa Näringen med syfte att ge lantbrukaren en nulägesanalys av hur hållbar gården är med avseende på de sex indikatorområden som ingår, se bild 16 i köksbordsmaterialet. Rådgivningen ska resultera i att hitta de viktigaste områdena att jobba vidare med för gården, men också att visa på vad som är bra på gården.

För att lättare kunna diskutera de olika indikatorområden och som hjälp när du och lantbrukaren ska ta fram en rådgivningsplan, har vi tagit fram några påståenden du kan utgå ifrån. Stämmer påståendet så kan någon av de rådgivningsmoduler som visas i kolumnen till vänster passa. Planen ska täcka de närmaste tre åren och innehålla ca två rådgivningar per år.

Område/påstående

Modul att hänvisa vidare till

Övergödning

Högt kväve- eller fosforöverskott i den gjorda växtnäringsbalansen.

11Aa,11Ab, 11B, 16A
41A, 41B, 41C
50A, 50B

Lantbrukaren gör få åtgärder som minskar risken för att ett högt överskott leder till övergödning. T.ex. fånggröda, skyddszoner, vårbearbetning, våtmark.

10B, 10D
11Aa,11Ab, 11B
14A, 14B

Markhälsa

Lantbrukaren har inga analyser av markens pH, PK-innehåll och jordart.

10B, 10D

11B

Marken är inte väldränerad och de öppna dikena fungerar inte som de ska.

14D, 14U

Marksturkturen är inte tillfredsställande och mullhalten ligger på 3% eller lägre.

12A, 12B

Växtskydd

Lantrbukaren känner sig inte trygg med att hen uppfyller de krav som finns kring växtskydd inför en miljöinspektion av kommunen eller miljöförbundet.

13A, 13C

Lantbrukaren känner inte till IPM eller jobbar inte enligt dessa principer (Förebygg, bevaka, behovsanpassa, följ upp)?

13I, 13J

Biologisk mångfald

Det finns få objekt eller naturmiljöer i och omkring åkerarealen.

17A

Lantbrukaren gör inga eller få aktiva åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden.

17A

Klimat

Lantbrukaren är intresserade av att titta mer på hur jordbrukets klimatpåverkan ser ut och vilka åtgärder som bidrar till minskad klimatgasavgång.

20A, 20B, 20C, 20D
11Aa,11Ab
10B, 10D
41A, 41B, 41C
50A, 50B

Lantbrukaren använder inte BAT-gödsel.

20A, 20B, 20C, 20D
11Aa,11Ab
10B, 10D
41A, 41B, 41C
50A, 50B

Lantbrukaren beaktar inte fodrets limatpåverkan vid val av fodermedel, t.ex. sojainnehåll.

20A, 20B, 20C, 20D
11Aa,11Ab
10B, 10D
41A, 41B, 41C
50A, 50B

Energi

Lantbrukaren har inte gjort någon översyn av energiförbrukningen på gården, och har inte sett över hur energiförbrukningen kan minskas.

21B, 21C

Lantbrukaren använder inte förnybara drivmedel eller förnybar el.

21B, 21C


Senast uppdaterad: 29 januari 2024