Greppa Näringen startade som ett miljöprojekt med fokus på övergödningsfrågor och har med ett långsiktigt systematiskt arbetssätt utvecklats till att bli lantbrukets hållbarhetsprojekt. I Greppa Näringens nya jubileumsskrift finns de viktigaste resultaten och erfarenheterna samlade från 21 års rådgivning med 65 000 gårdsbesök där du har varit med och bidragit.
I Greppa Näringens betydelse för svenskt lantbruk - 20 år av hållbarhetsarbete berättar vi om resultat från utvärdering av de olika rådgivningarna. Några axplock är att arbetssättet med återkommande gårdsbesök har utvärderats av andra och fått bra betyg och även fått internationell uppmärksamhet. Kväveöverskotten på gårdarna har minskat och för fosfor är det inga överskott på växtodlings- eller grisgårdar medan mjölkgårdar har ett visst överskott.
Vilket eller vilka miljöframsteg är du mest stolt över att Greppa Näringen bidragit till?
- Det är allt detta enträgna arbete från lantbrukarnas och rådgivarnas sida med att öka kväve- och fosforeffektiviteten i alla delar av produktionen, så att vi nu kan konstatera att överskott i växtnäringsbalanserna statistiskt säkert har minskat på alla typer av gårdar, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen.
Greppa Näringen startade 2001 för att 16 nya svenska miljökvalitetsmål beslutades av riksdagen och lantbrukets ambition var att lösa dem på frivillig väg. Från början var det ett renodlat övergödningsprojekt, men några år senare inkluderades rådgivning om växtskydd och senare även om energifrågor, klimat och jordhälsa. Under 2021 lanserades rådgivning om biologisk mångfald och en ny målgrupp, hästgårdar, inkluderades. Under de här åren har många konkreta miljöåtgärder gjorts på de cirka 13 000 gårdar som är medlemmar i Greppa Näringen.
Senast uppdaterad: 21 april 2022