Under besöket, 40B

Rådgivning i ett större sammanhang

Om du inte varit på gården tidigare kan det vara bra att först gå en runda för att titta på djur, stallar, foderhantering, utfodringssystem och även maskinhall. Man får då en bra överblick över vilka maskiner som används till olika grödor osv.

Som en inledning av besöket och för att sätta rådgivningen i ett större sammanhang ska du och lantbrukaren börja med att prata om:

• värdet av effektiv djurproduktion beträffande kväve, fosfor och kalium.
• kvävets roll för gårdens utsläpp av växthusgaser.
  

Gör växtnäringsbalans och tolka den

Börja med att lägga in lantbrukaren som en ny kund i Vera om du inte redan gjort det. Fyll i uppgifter om namn, adress, telefonnummer, SAMnr mm. Fyll i grunddata för det aktuella året.

Fyll i uppgifterna i Vera och ta fram rapporten. Resonera kring resultatet med lantbrukaren. Tolka nyckeltalen med hjälp av jämförelsevärdet för kväve och markvärden för fosfor och kalium. Du ska även tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt. Vi har tagit fram underlag du kan använda som hjälp.

Resonera kring vad som händer med överskottet på kort och lång sikt.
Överskottet ger en indikation om risken för förluster. Tänk på att överskott och utlakning inte alltid följs åt. Sätt över/underskott i relation till markkarteringen och grödfördelning. Använd gärna bildspelet Köksbordsmaterial som underlag när ni pratar om detta.

Diskutera skillnader från föregående balans/er och vad de beror på, det kan till exempel vara ändrad gödsling, grödfördelning, skördenivåer med mera.

P-överskott kommer oftast från inköpt kraftfoder och man kan då inte göra så mycket åt det överskottet. De flesta kraftfodren i dag innehåller mycket rapsprodukter som bidrar till P-överskottet. Diskutera om inköp av P-handelsgödsel behövs. Titta på vilka grödor som odlas och kolla på markkartan hur P-klasserna ligger på gården.

K-överskott kommer oftast från inköpt ensilage och halm. Ex. torråret 2018 när produkter in till gården var anpassade för ett normalår men skördarna blev låga gav kväveöverskott.

K-underskott, kolla markkartan. Låga kaliumklasser ger låga vallskördar, kolla även gärna i foderanalys så att det inte understiger 20 g K/kg ts då är det risk att kaliumbristen är skördenedsättande för vallen.

Material att ta hjälp av

• Köksbordsmaterial - bildspel Powerpoint, 1 MB.
• Tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt Pdf, 43 kB.
  

Titta på foderstaten

Gå igenom nuvarande foderstat till gårdens främsta djurkategori. Titta på vilka principiella förbättringar som är möjliga för att undvika överutfodring och förbättra växtnäringsbalansen samt klimatpåverkan. Använd gärna nyckeltal som:

• kg kraftfoder/kg producerad mjölk,
• producerad mjölkmängd på gården,
• levererad mjölkmängd på gården,
• kg kraftfoder/kg producerat kött.

För att räkna fram nyckeltalen kan du ta hjälp av:

• Lista över miljönyckeltal Pdf, 1 MB. - här hittar du information om de olika nyckeltalen och hjälp hur du ska tolka dem.
• Miljönyckeltal, beräkningshjälp Excel, 59 kB. - en Excelfil där du enkelt kan räkna fram de olika miljönyckeltalen.
  

• Färdigfoder bör ligga på 0,3–0,4 kg foder/kg levererad mjölk.
• Egen spannmål och inköpt koncentrat bör ligga på 0,2–0,25 kg koncentrat/kg levererad mjölk.
• Räkna ut kg mjölk/ha

• En bra balans bör ligga på ca 5–6000 kg/ha.
• I Europa får du inte ligga över ca 7000 kg mjölk/ha.
• En del gårdar ligger på >10 000 kg/ha, viktigt att diskutera på gården.

Räkna ut rätt vallskörd och %-andel baljväxter, ta hjälp av hjälpvärden och schabloner.

Diskutera stallgödseln

Gå översiktligt igenom stallgödselhantering i stall och vid lagring med avseende på ammoniakförluster. Ta gärna hjälp av gödselkalkylen för att visa på bästa spridningstidpunkt. Den finns numera som en beräkningsdel i Vera men du hittar den också på www.greppa.nu.

Stallgödsel från djuren måste ut på fälten. Om gården säljer stallgödsel kan kvävet i mjölken räknas bort som finns i den sålda stallgödseln.

Räkna ut och se över så att gården har tillräcklig spridningsareal. Detta gör du enklast i stallgödseberäknignarna i Vera.

Kolla upp i foderanalyserna hur gödslingen har fungerat! Verkningsgraden av tillförd gödsel kan man se i foderanalysen

• Mineralerna, hur stämmer de med planen?
• Om kalium ligger över 20 gram/kg ts på foderanalysen bör det bli en normalskörd på vallen. Ligger den under 20 gram/kg ts har det gödslats för lite kalium eller inte kunnat utnyttjas optimalt när pH-värdet ligger under 6,0.
• Höga Ca värden på foderanalysen visar på mycket baljväxter eller mycket kalcium i jorden, kolla lerhalten.

Diskutera skördarna på gårdens grödor. Har lantbrukaren fått den skörd/kvalitet som är gödslat för. Är hen nöjd med året?

Ge förslag till ändrad lagring och spridning av stallgödsel i de fall det är aktuellt. Påpeka fördelen med att göra en gödselanalys för flytande stallgödselslag.

Diskutera hantering av stallgödsel i stall och vid lagring med avseende på växthusgaser (metan och lustgas). Gå igenom hur stallgödseln används optimalt i en vallväxtföljd och diskutera ammoniak- och växthusgasförluster vid spridning.

• Kvävets roll för gårdens utsläpp av växthusgaser - bildspel Powerpoint, 2 MB.
• Hur mycket kan du minska kvävegivan? – Varje kilo spelar roll för klimatet

De flesta lantbrukare gödslar inte med för mycket handelsgödsel, det är alldeles för dyrt.

Sammanfatta och titta framåt

• Sammanfatta vilka åtgärder som är aktuella på gården både ur växtnärings- och klimatsynpunkt. Var noga med att dokumentara det ni kommer fram till. Och stötta lantbrukaren med information om de åtgärder som är lämpliga.
• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den och bakgrundsbeskrivningen om det är aktuellt.
• Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra en växtnärings­balans på Mina sidor på Greppa Näringens webbplats greppa.nu.