Under besöket, 11B

Koll på vatten

Med hjälp av vattenkartan visar du status för närliggande vattenförekomster och berättar för lantbrukaren varför fosfor orsakar problem, och visar vilken påverkan det har på miljön och för lantbrukets ekonomi.

Hitta gårdens hot spots

Diskutera var på gården riskerna för fosforförluster är störst och gör en begränsad fältvandring tillsammans med lantbrukaren. Markera översiktligt på en karta befintliga och möjliga skyddszoner samt riskområden med hänsyn till erosion, stående vatten på fälten, lutning, markstruktur, jordart, P-AL-tal och andra faktorer som kan påverka förlusterna. Att du har kartor som underlagsmaterial gör rådgivningen mer konkret och du kan lättare visa översiktligt för lantbrukaren och koppla ihop teori med praktik. Försök identifiera så kallade hot spots genom att gå igenom Checklistan för fosforförluster samt förslag på motåtgärder Pdf, 511 kB..

Utgå från aktuell markkarta, gödslingsplan och växtnäringsbalans och identifiera eventuella riskmoment när det gäller val av grödor, gödslingsstrategi och jordbearbetning. Notera var i växtföljden fosfor tillförs. Finns det ingen gödslingsplan kan du göra en i Vera.

Diskutera hur fosforn i gödseln utnyttjas med nuvarande gödslingsstrategi. Detta gäller framförallt om lantbrukaren använder stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som till exempel avloppsslam, biogödsel eller specialgödselmedel för ekologisk odling. Beräkna gärna det ekonomiska värdet av fosforn i stallgödseln med hjälp av Gödselkalkylen i Vera eller med Gödselkalkylen på www.greppa.nu.

Diskutera eventuella över- eller underskott i fosforbalansen för hela gården och på enskilda fält i förhållande till P-AL i marken och fosforbehov för de grödor som lantbrukaren odlar.

Fundera på om nuvarande gödslingsstrategi behöver förändras. Det kan till exempel vara:

• val av gödselmedel och behov av kalkning och strukturkalkning,
• tidpunkt och teknik för spridning av mineral- eller stallgödsel,
• till vilka av gårdens fält och grödor lantburkaren tillför stallgödsel med hänsyn till markens fosforklass och grödornas fosforbehov. Är djurtätheten och fosforöverskott högt på gården bör du och lantbrukaren även diskutera möjligheterna att avyttra stallgödsel och minska fosfortillförseln via fodret.

Diskutera tänkbara åtgärder för att:

• hålla kvar fosforn på åkern, t.ex. snabb nedbrukning av gödsel och strukturkalkning,
• hindra fosforn från att lämna fältet, t.ex. skyddszoner och kalkfilterdiken,
• fånga upp fosfor som hamnat i vattnet, t.ex. damm som samlar fosfor, tvåstegsdike eller våtmark.

Tips för rådgivningsbesöket

I serien Praktiska råd från Greppa Näringen finns ett antal skrifter som du kan ha nytta av när du diskuterar åtgärder med lantbrukaren. Vi har också tagit fram några filmer som visar hur olika åtgärder kan genomföras i praktiken.

• Praktiska råd nr 23 Strukturkalkning – bra för både mark och miljö
• Praktiska råd nr 24 Fånga fosforn
• Praktiska råd nr 25 Fånga fosforn med en fosfordamm
• Praktiska råd nr 26 Bra hagar för både hästen och miljön
• Praktiska råd nr 27 Gödsla rätt med fosfor
• Praktiska råd nr 30 Så hanterar du hästgödseln rätt
• Praktiska råd nr 31 Så använder du hästgödsel i växtodlingen

Filmerna som berör fosforstrategi hittar du på sidan Filmer, 11B.

På gårdar där lantbrukaren har större kunskap kan det vara bra att gå igenom CropSAT och den digitala åkermarkskartan.

Vid behov rekommenderar du markkartering och gödselanalyser. Berätta om vilka mervärden som finns för lantbrukaren att anlägga skyddszoner. Utöver att de ger minskad risk för fosforförluster går de även att använda som körvägar och skapar förutsättningar för ökad biologisk mångfald.

Motivera åtgärder som främjar miljö, klimat och ekonomi, och visa hur mycket lantbrukaren tjänar på varje åtgärd.

Ha grödan i fokus. Hög bördighet minskar risken för fosforförluster, ger högre avkastning och bättre fosforutnyttjande. Detta gynnar både miljön och gårdens ekonomi. Viktiga mål är fungerande markavvattning och god markstruktur.

På arrenderad jordbruksmark kan det finnas en ovilja mot att genomföra förbättringsåtgärder av diken, dränering och kalkning. I sådana fall finns mycket att vinna på att uppmuntra till dialog mellan markägare och arrendator, och där en tänkbar lösning är att lantbrukaren gör insatsen men att man kommer överens om en avskrivningstid. Om lantbrukaren lämnar arrendet innan investeringen är avskriven får markägaren betala mellanskillnaden.

I rådgivningen ställer du öppna frågor där lantbrukaren själv kommer fram till lösningen. Du är där för att peka på möjligheter i stället för problem. Att lantbrukaren förstår varför en åtgärd behöver utföras är viktigt för att bli motiverad till att verkligen genomföra den.

Kamera eller telefon för att fotografera och dokumentera är bra att ha med vid besöket. Ta kort ute i fält, på markkartor eller andra dokument som kan vara bra att ta med i rådgivningsbrevet. Under ditt besök för du korta anteckningar och skriver rent efteråt. Att avsluta rådgivningsbesöket med gårdsvandringen är bra för att hålla tidsramen.

Åtgärdsplan

Utifrån genomgången med lantbrukaren och dina beräkningar sammanfattar du dina förslag för gården i en åtgärdsplan. En ny strategi ska innehålla:

• De viktigaste riskområdena och riskmomenten för fosforförluster på gården.
• Planerad jordbearbetning och övriga åtgärder längs vattendrag och på andra känsliga platser. Markera dessa på en karta.
• På en karta utmarkerade platser där det kan vara lämpligt att anlägga skyddszoner, anpassade skyddszoner, tvåstegsdiken, dammar som samlar fosfor eller våtmarker
• Sammanfattning av dina åtgärdsförslag – du redovisar översiktligt vilka åtgärder som är mest angelägna för gården med hänsyn till miljö och ekonomi.

Rekommendera rådgivning

Vid behov hänvisar du lantbrukaren till vidare rådgivning inom Greppa Näringen, som till exempel våtmarksplanering, markpackning, översyn av dränering, precisionsodling, test av mineralgödselspridare och kontroll av foderstater och utfodringskontroll med hänsyn till fosfor.

Uppdatera rådgivningsplanen

Du följer även upp rådgivningsplanen och reviderar den om det är aktuellt.