Greppa logotyp

Under besöket, 13D

Hos lantbrukaren är du förberedd med uppgifter om gården och har med dig det material och underlag du har sammanställt.

På gården – Potatis växtskyddstrategi

Inled besöket med att kort förklara hur växtskyddsmedelsanvändningen ser ut i potatisodling generellt. Beskriv vilka preparat i potatisodlingen som kan skapa mest miljöproblem och förklara vikten av en växtföljd för att undvika vissa skadegörarproblem.

Gå tillsammans med lantbrukaren igenom gårdens nuvarande strategi och prata om följande punkter:

  • Gårdens potatisodling och de förebyggande och direkta växtskyddsinsatser som redan görs.
  • Utsädeskvalitet och skillnaderna mellan inköp jämfört med egen uppförökning/betning. Prata även om utsädeskvalitetens betydelse för sjukdomsutvecklingen i grödan.
  • Sortval, sjukdomsresistens och hur gårdens växtskyddsstrategi påverkar detta.
  • Eventuell täckning av färskpotatis. Berätta även om täckningens betydelse för tidiga bladmögelangrepp.
  • Potatisens palcering i växtföljden både ur ogräs- och växtskyddssynpunkt. Bedöm om och hur de grödor som odlas före potatisgrödan bidrar till eventuella kvalitetsfel på potatisen eller orsakar ogräsproblem.
  • Bekämpningsstrategi mot ogräs i potatis; jord-, bladherbicider eller mekaniska alternativ.
  • Strategi mot svampsjukdomar i potatis kopplat till kvalitetsanalyser. Diskutera preparatval, bekämpningstidpunkter, intervall och doser. Gå även igenom utförd bladmögelbekämpning de två senaste åren.
  • Insektsbekämpning i potatis. Använder lantbrukaren hjälpmedel för att bestämma optimal bekämpningstidpunkt.
  • Ekonomin i den bekämpning som lantbrukaren gör i potatisgrödan. Analysera översiktligt.

Demonstrera viktiga verktyg som till exemepel prognosmodeller kort.

I e-tjänsten Prognos och Varning finns en flik med prognosmodeller. Under denna flik hittar du bland annat potatisbladmögelprognoser. När du valt potatisbladmögelprognoser får du fram en karta med prickar. För varje prick finns modellberäkningar för potatisbladmögel. Beräkningar finns tillgängliga för hela Sverige. Klicka på den prick/plats du är intresserad av och välj vilken modell du vill titta på.

Två modeller för potatisbladmögel finns tillgängliga. Skimmelstyring och VIPS. Båda är testade i svenska försök under flera år och har visat sig fungera stabilt. De ger båda ungefär samma skydd som rutinbehandling men med ca 25 % lägre insats av svampmedel.

Hör av dig till Växtskyddscentralen om du vill använda tjänsten och det inte finns någon prick på kartan för det område där du bor.

Bild på karta över Skåne med prognospunkter utsatta i form av gröna prickar

Skimmelstyring

Potatisbladmögelprognosen Skimmelstyring är utvecklad i Danmark.

När man valt Skimmelstyring på kartan i Prognos och Varning får man fram en presentation för den valda platsen som består av flera olika delar. Längst ner kan du välja vilken plats du vill ha data från och vilket tidsintervall du vill titta på. Det går också att titta på data från tidigare år om du exempelvis är intresserad av att jämföra årets situation med ett tidigare år.

Bilden visar ett skärmklipp från systemet PoV och att det går att välja plats, tidpunkt och prognosmodell.

Under Prognos finns två val: LantMet eller YR. Detta val ger olika väderprognos för de kommande dagarna. Dels kan det skilja något på själva prognosen, men framförallt ger YR en längre prognos än LantMet.

Det finns också möjlighet att välja olika dosmodeller. Modell B ger lägre dosrekommendation än modell A. Det som ändras är den rekommenderade dosen i tabellen längst upp i högra hörnet. Båda modellerna är utvecklade för stärkelsepotatis i Danmark. I Sverige har vi dock testat modell A med gott resultat även i matpotatis som normalt är mer känslig för angrepp. Modell B är ännu inte utvärderad Sverige.

Väderdiagram

Ovanför finns ett diagram som visar väderdata för vald period och plats. Nederbörd visas som staplar, temperatur som röd linje och relativ luftfuktighet som en blå linje. En väderprognos ingår i modellen och visas till höger om det vertikala strecket som indikerar dagens datum. Det är dessa uppgifter som är indata till modellberäkningen. Det kan vara bra att titta på för att bedöma om datan verkar vara riktig. Felaktig väderdata gör givetvis att också modellberäkningen blir fel. Framförallt är det den relativa luftfuktigheten som påverkar modellen mycket om värdena är felaktiga. Maxvärdena för luftfuktigheten bör nå upp till 100 % då och då, men inte hela tiden. Det här diagrammet ser ut att ha rimliga värden för luftfuktigheten.

Väderdiagram klippt från Prognos och varning

Dagligt riskvärde

Diagrammet i mitten visar det dagliga riskvärdet för infektion. Ju högre stapel desto högre risk för infektion. Staplarna har ofta en röd del i botten, denna del indikerar riskvädet om du även tar hänsyn till UV-stålningens påverkan på sporerna. Sporerna överlever inte så länge om de utsätts för UV-ljus. Denna information används dock inte i modellen som visas utan ingår i en modell som håller på att utvecklas.

Utdrag från Prognos och varning på dagligt riskvärde.

Infektionstryck

Infektionstrycket visas i det översta diagrammet. Det är summan av de dagliga riskvärdena för aktuell dag samt två dagar före dagens datum och två dagar efter dagens datum. Det är alltså ett summerat värde för fem dagar. Tanken är att detta värde bättre återspeglar den faktiska risken än bara en enskild dags värde. Risken för infektion är alltså större om det är gynnsamt infektionsväder under flera dagar i sträck än om det bara är en gynnsam dag.

Utdrag från Prognos och varning på Infelktionstryck

Dosrekommendation

Modellen har också ett förslag på hur du ska omsätta informationen i praktisk behandling. Då utgår du från att behandling sker med ett fast intervall som normalt är 7 dagar. Den dag du ska behandla, tittar du på översta diagrammet med infektionstrycket och läser av hur högt den yta med gul-orange färg nått. Dagens datum är markerat med ett vertikalt streck i figuren. Till höger om diagrammet finns en tabell med rekommenderade doser för olika nivå på infektionstrycket. Lågt infektionstryck gör att du kan reducera dosen. Modellen tar också hänsyn till hur nära bladmögelangrepp finns och därmed hur stor risk det är att smitta finns i området. Första kolumnen används tidigt på säsongen då angrepp bara konstaterats på någon plats i landet. Den andra kolumnen används då angrepp konstaterats inom en radie på ca 5 mil från aktuellt fält.

Gör en egen bedömning

Denna modell är liksom andra modeller bara ett beslutsstöd, det vill säga ett hjälpmedel för att välja rätt behandlingsstrategi. Modellen ger inget fullständigt underlag. Den ger till exempel ingen rekommendation om val av preparat. Modellens förslag ska heller inte följas slaviskt utan använd också din egen erfarenhet när du bestämmer dos och sprutintervall.

Naerstads modell (VIPS)

Utvecklad i Norge

Potatisbladmögelprognosen VIPS är utvecklad i Norge av R Naerstad vid NIBIO (tidigare Bioforsk). I Norge kallas den därför Naerstads modell. I Sverige kallas den ofta för VIPS modellen.

Infektionsrisk

När du valt VIPS på kartan får du fram ett diagram och tabell med prognosdata för vald plats. Diagrammet visar infektionsrisken timme för timme i form av en svart linje. Går infektionsrisken över 1 blir bakgrunden gul vilket betyder måttlig infektionsrisk och passerar infektionsrisken 2,5 poäng blir bakgrundsfärgen röd vilket indikerar hög infektionsrisk. Många gånger det bli tillfälliga toppar på en eller ett par timmar och det är rimligen mindre allvarligt än om det är längre perioder med hög infektionsrisk.

Skärmklipp från Prognos och varning på infektionsrisken i VIPS-modellen

Tabellvärde

Under diagrammet finns olika ingående väderparametrar och delberäkningar för modellen redovisat för varje timme. Denna del behöver man normalt inte studera, utan den information som man behöver använda finns i diagrammet.

Tolkning av diagrammet

Det finns inget förslag i denna modell hur du ska omsätta informationen till praktisk behandling. De flesta som använder modellen utnyttjar informationen för att anpassa intervallen mellan behandlingarna. Under perioder med låg eller helt utan infektionsrisk kan man förlänga behandlingsintervallen. Är det däremot hög infektionsrisk kan intervallen kortas ner. Det finns oftast perioder under växtodlingssäsongen då infektionsrisken är låg då intervallen kan förlängas.

Gör en egen bedömning

Denna modell är liksom andra modeller bara ett beslutsstöd, det vill säga ett hjälpmedel för att välja rätt behandlingsstrategi. Modellens förslag ska heller inte följas slaviskt utan använd också din egen erfarenhet när du bestämmer dos och sprutintervall.

Prata möjliga åtgärder

Du och lantbrukaren ska också diskutera möjliga förändringar av exempelvis:

  • Växtskyddsstrategin utifrån växtföljd, val av sort och odlingsteknik.
  • Behovsanpassning av bekämpningen med hjälp av olika prognosmodeller. Lägg tyngdpunkt mot bladmögelbekämpning.
  • Ökad användning av icke-kemisk ogräsbekämpning.
  • Blastdödningsrutiner, för- och nackdelar med olika metoder och med blastkrossning vid kemisk/termisk blastdödning.
  • Appliceringsteknik.

Material att ta hjälp av

Ta gärna hjälp av den powerpointpresentation vi tagit fram när du går igenom punkterna ovan. Anpassa presentationen genom att plocka ihop bilder som är aktuella och prata utifrån dessa.

Prata lönsamma förändringar

Tala om vad lantbrukaren kan förändra på gården som minskar beroendet av kemisk bekämpning men bibehåller god lönsamhet och odlingssäkerhet. Exempel på sådant du kan ta upp är alltifrån val av utsäde och växtföljd till hur lantbrukaren undviker rutinbehandlingar mot svamp, tillämpning av mekanisk ogräsbekämpning och blastdödning samt ökad biologisk mångfald.

Åtgärder på kort och lång sikt

Efter genomgång på gården tar du tillsammans med lantbrukaren fram en åtgärdsplan med förslag på gårdsanpassade och ekonomiskt försvarbara åtgärder i potatisodlingen. Du ser tillsammans med lantbrukaren till att det finns en tidsplan för åtgärderna och att dessa går att följa upp.

I åtgärdsplanen:

  • Anger du var det finns förbättringspotential.
  • Sammanfattar du åtgärdsförslagen och redovisar, med hänsyn till miljö och ekonomi, de mest angelägna åtgärderna att följa.
  • Hänvisar du vid behov till annan rådgivning inom Greppa Näringen som är relevant.
  • Följer du upp rådgivningsplanen och reviderar den, om detta är aktuellt.

Använd mallen för åtgärdsplan.

Vidare rådgivning om växtskydd

Om lantbrukaren har frågor angående växtskydd som rör hantering, vattenskyddsområden, integrerat växtskydd eller odling utan glyfosat rekommenderar du att lantbrukaren får vidare rådgivning inom Greppa Näringen i modulerna växtskydd hantering 13A, växtskydd vattenskyddsområde 13C, integrerat växtskydd 13 I eller odlingsstrategi med och utan glyfosat 13J. Det kan även vara relevant att rekommendera rådgivningen klimatkollen växtodlingsgårdar (20A).

Senast uppdaterad: 01 oktober 2021