Under besöket, 13D

Skimmelstyring

Potatisbladmögelprognosen Skimmelstyring är utvecklad i Danmark.

När man valt Skimmelstyring på kartan i Prognos och Varning får man fram en presentation för den valda platsen som består av flera olika delar. Längst ner kan du välja vilken plats du vill ha data från och vilket tidsintervall du vill titta på. Det går också att titta på data från tidigare år om du exempelvis är intresserad av att jämföra årets situation med ett tidigare år.

Under Prognos finns två val: LantMet eller YR. Detta val ger olika väderprognos för de kommande dagarna. Dels kan det skilja något på själva prognosen, men framförallt ger YR en längre prognos än LantMet.

Det finns också möjlighet att välja olika dosmodeller. Modell B ger lägre dosrekommendation än modell A. Det som ändras är den rekommenderade dosen i tabellen längst upp i högra hörnet. Båda modellerna är utvecklade för stärkelsepotatis i Danmark. I Sverige har vi dock testat modell A med gott resultat även i matpotatis som normalt är mer känslig för angrepp. Modell B är ännu inte utvärderad Sverige.

Väderdiagram

Ovanför finns ett diagram som visar väderdata för vald period och plats. Nederbörd visas som staplar, temperatur som röd linje och relativ luftfuktighet som en blå linje. En väderprognos ingår i modellen och visas till höger om det vertikala strecket som indikerar dagens datum. Det är dessa uppgifter som är indata till modellberäkningen. Det kan vara bra att titta på för att bedöma om datan verkar vara riktig. Felaktig väderdata gör givetvis att också modellberäkningen blir fel. Framförallt är det den relativa luftfuktigheten som påverkar modellen mycket om värdena är felaktiga. Maxvärdena för luftfuktigheten bör nå upp till 100 % då och då, men inte hela tiden. Det här diagrammet ser ut att ha rimliga värden för luftfuktigheten.

Dagligt riskvärde

Diagrammet i mitten visar det dagliga riskvärdet för infektion. Ju högre stapel desto högre risk för infektion. Staplarna har ofta en röd del i botten, denna del indikerar riskvädet om du även tar hänsyn till UV-stålningens påverkan på sporerna. Sporerna överlever inte så länge om de utsätts för UV-ljus. Denna information används dock inte i modellen som visas utan ingår i en modell som håller på att utvecklas.

Infektionstryck

Infektionstrycket visas i det översta diagrammet. Det är summan av de dagliga riskvärdena för aktuell dag samt två dagar före dagens datum och två dagar efter dagens datum. Det är alltså ett summerat värde för fem dagar. Tanken är att detta värde bättre återspeglar den faktiska risken än bara en enskild dags värde. Risken för infektion är alltså större om det är gynnsamt infektionsväder under flera dagar i sträck än om det bara är en gynnsam dag.

Dosrekommendation

Modellen har också ett förslag på hur du ska omsätta informationen i praktisk behandling. Då utgår du från att behandling sker med ett fast intervall som normalt är 7 dagar. Den dag du ska behandla, tittar du på översta diagrammet med infektionstrycket och läser av hur högt den yta med gul-orange färg nått. Dagens datum är markerat med ett vertikalt streck i figuren. Till höger om diagrammet finns en tabell med rekommenderade doser för olika nivå på infektionstrycket. Lågt infektionstryck gör att du kan reducera dosen. Modellen tar också hänsyn till hur nära bladmögelangrepp finns och därmed hur stor risk det är att smitta finns i området. Första kolumnen används tidigt på säsongen då angrepp bara konstaterats på någon plats i landet. Den andra kolumnen används då angrepp konstaterats inom en radie på ca 5 mil från aktuellt fält.

Gör en egen bedömning

Denna modell är liksom andra modeller bara ett beslutsstöd, det vill säga ett hjälpmedel för att välja rätt behandlingsstrategi. Modellen ger inget fullständigt underlag. Den ger till exempel ingen rekommendation om val av preparat. Modellens förslag ska heller inte följas slaviskt utan använd också din egen erfarenhet när du bestämmer dos och sprutintervall.

Naerstads modell (VIPS)

Utvecklad i Norge

Potatisbladmögelprognosen VIPS är utvecklad i Norge av R Naerstad vid NIBIO (tidigare Bioforsk). I Norge kallas den därför Naerstads modell. I Sverige kallas den ofta för VIPS modellen.

Infektionsrisk

När du valt VIPS på kartan får du fram ett diagram och tabell med prognosdata för vald plats. Diagrammet visar infektionsrisken timme för timme i form av en svart linje. Går infektionsrisken över 1 blir bakgrunden gul vilket betyder måttlig infektionsrisk och passerar infektionsrisken 2,5 poäng blir bakgrundsfärgen röd vilket indikerar hög infektionsrisk. Många gånger det bli tillfälliga toppar på en eller ett par timmar och det är rimligen mindre allvarligt än om det är längre perioder med hög infektionsrisk.

Tabellvärde

Under diagrammet finns olika ingående väderparametrar och delberäkningar för modellen redovisat för varje timme. Denna del behöver man normalt inte studera, utan den information som man behöver använda finns i diagrammet.

Tolkning av diagrammet

Det finns inget förslag i denna modell hur du ska omsätta informationen till praktisk behandling. De flesta som använder modellen utnyttjar informationen för att anpassa intervallen mellan behandlingarna. Under perioder med låg eller helt utan infektionsrisk kan man förlänga behandlingsintervallen. Är det däremot hög infektionsrisk kan intervallen kortas ner. Det finns oftast perioder under växtodlingssäsongen då infektionsrisken är låg då intervallen kan förlängas.

Gör en egen bedömning

Denna modell är liksom andra modeller bara ett beslutsstöd, det vill säga ett hjälpmedel för att välja rätt behandlingsstrategi. Modellens förslag ska heller inte följas slaviskt utan använd också din egen erfarenhet när du bestämmer dos och sprutintervall.