Markorganismer och i synnerhet daggmaskar har stor betydelse för markens struktur och kretslopp av näringsämnen och hjälper lantbrukaren med att säkra och höja skörden.
Alla åtgärder som bidrar till god markstruktur är gynnsamma för daggmaskarna.
Men vilka åtgärder kan lantbrukare göra för att förbättra förutsättningarna för daggmaskar och de andra markorganismerna? Vad ska undvikas? Hur lång tid dröjer det innan åtgärderna ger resultat och vad kan det betyda för skörden och lönsamheten? Och finns det några målkonflikter mellan att göra åtgärder för daggmaskar och lönsamhet?
Webbinariet ingår i en webbinarieserie om att gynna den biologiska mångfalden i åkerlandskapet.
När: 1 december, klockan 14–15
Var: Digitalt via Zoom
Målgrupp: I första hand till rådgivare. Intresserade lantbrukare är också välkomna att delta.
Maria Viketoft vid institutionen för ekologi på SLU har forskat på markorganismer och i synnerhet nematoder och daggmaskar i en rad forskningsprojekt. Maria kommer att berätta om vilka faktorer som styr förekomsten av daggmaskar i åkermark och vilka åtgärder som lantbrukare kan göra för att gynna daggmaskar.
Philip Hedäng på Heagårds egendom i Halland arbetar sedan några år med odlingsmetoder som används inom Conservation Agriculture för att förbättra bördigheten på Heagård samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. Philip berättar om hur de arbetar med åtgärder som minimerad jordstörning, en sund växtföljd och konstant marktäckning för att öka bördigheten.
Senast uppdaterad: 01 december 2022